Idag finns en enighet om att vi står inför förändringar i klimatet i framtiden, såvida vi inte genomför drastiska förändringar i vårt sätt att leva. Konsekvenserna av ett förändrat klimat är av betydelse för den fysiska planeringen av hur vi nyttjar mark och vatten. Exempelvis kommer klimatförändringen att innebära konsekvenser för markens byggbarhet, men även de risker som föroreningar i mark och vatten ger upphov till kan komma att förändras.

De metoder för riskbedömning av förorenade områden som tillämpas idag beaktar inte klimatförändringens effekter fullt ut. Med anledning av detta har SGI genomfört en förstudie med fokus på hur ett förändrat klimat kan komma att inverka på de typer av risker som normalt beaktas vid riskbedömning av förorenade områden. Även risker i andra skeden av avhjälpandeprocessen behandlas översiktligt.

Den pågående klimatförändringen medför förändringar av temperatur, nederbörd, vattentillgång, vattennivåer med mera. Detta ger i sin tur upphov till förändringar i olika markprocesser, spridning och föroreningstransport samt risker för människor och miljö. Den främsta effekten av ett förändrat klimat på ett förorenat område bedöms vara att spridningen av föroreningar kan komma att öka. De viktigaste källorna till detta är ökad utlakning till följd av ökad nederbörd samt erosion, främst via ökad ytavrinning. Även transporten av föroreningar via grundvatten bedöms kunna öka. De risker som människor utsätts för vid förorenade områden kan komma att förändras något, men antagligen i mindre omfattning. I vissa specifika fall kan klimatförändringen leda till att skyddsvärden i miljön förändras.

Klimatförändringen kan även påverka redan efterbehandlade områden där förorening har lämnats kvar, exempelvis genom erosion av täckskikt och barriärer. Därför kan det vara befogat med en översyn av detta. Slutligen konstaterar vi i rapporten att det behövs bättre vägledning om hur olika typer av risker vid förorenade områden bör hanteras i ett förändrat klimat.

Det har funnits ett behov av att utveckla en ny torvprovtagare som kan möjliggöra fler lyckade provtagningar i torv och även kan förbättra kvaliteten på de prover som tas upp. Den gamla SGI-torvprovtagaren har i pågående forskningsprojektet hos SGI visat på flera brister. Det har särskilt varit problem att få upp prover i provtagningsrören för obelastad torv på myr. Behovet av en ny utrustning har identifierats både ur ett forsknings- och branschperspektiv. Med anledning av detta har SGI utvecklat en ny torvprovtagare som är uttestad och nu färdig att använda för provtagning.

I denna rapport presenteras den nya torvprovtagaren och dess kringutrustning. Provtagarens delar och utvecklingsarbetet fram till färdig provtagare beskrivs. Slutligen ges rekommendationer kring utförande av provtagning i såväl tidigare obelastad torv som tidigare belastad och komprimerad torv.

Den nya torvprovtagaren har använts med goda resultat, 2023 i en fältlokal i ett forskningsprojekt om torv. Den upptagna torven fyllde väl ut hylsorna axiellt och radiellt. Volymförändringen vid provtagningen förefaller vara liten eller försumbar i den styva och komprimerade torven från under bank och vara begränsad och liten i torven från myr. Detta tyder på bra kvalitet på tagna prover, men vad gäller prover från tidigare obelastad torv (exempelvis myr) bör volymändringen och provkvaliteten studeras närmare vid kommande provtagningar.

Provtagningen i komprimerad torv under bank kunde genomföras genom konstant neddrivningshastighet medan provtagning i torv på myr behövde genomföras genom slag med hammare. Efter provtagningen genomfördes under 2024 vissa mindre modifieringar av provtagningsutrustningen huvudsakligen för att den ska kunna klara av slag med borrmaskinens hammare samt kunna evakuera eventuellt grundvatten som kan samlas överst i provtagaren.

Rapporten redovisar metoder för att skapa underlag som stöd för att bedöma risker som finns på grund av potentiella blockutfall mot anläggning, samt ett verktyg för att bedöma effekten av skydd mot sådana utfall. Rapporten är ett resultat av ett forskningsuppdrag SGI bedrivit åt Trafikverket.

Längs branta slänter vid Trafikverkets väg och järnvägar förkommer ras och skred. Trafikverket har rutiner för att underhålla bergslänter för att minimera risker på grund av instabila slänter i direkt anslutning till sina anläggningar. I omgivande slänter finns dock inga sådana rutiner. Trafikverket har därför önskat ett verktyg som stöd i riskbedömning med hänsyn till naturliga bergslänter – inför nybyggnation och i underhållet av vägar och järnvägar.

En metod har tagits fram för att sålla bort risker för att enbart fokusera på bedömning av de slänter som har potential att utgöra risk, i en översiktlig riskbedömning. I ett skede för mer detaljerad riskutredning är det vanligt att det finns osäkerheter och stora kostnader för att bedöma och åtgärda risk. För att minska osäkerheter och precisera risk er har som stöd vid detaljerad riskbedömning en mer avancerad metod tagits fram. Den inkluderar datorsimulering av blockutfall.

Föreslagen metodik syftar till ett bättre bedömningsunderlag för att minska risker för oförutsedda skadehändelser på grund av nedfallande block sker vid Trafikverkets anläggningar.  

Denna rapport är ett delresultat av forskningsprojektet: Cascading Natural Hazards: Visualizing, Learning and Understanding (CAZULU), som finansierats av MSB och Formas (MSB 2019-06050). Ett syfte med CAZULU-projektet var att, på ett icke-probabilistiskt sätt, analysera och visualisera kaskadmönstren för naturolyckor/naturhändelser, vilka omfattar skred, i utvalda avrinningsområden i Sverige. Dessa kaskadhändelser omfattar händelser före skredet såsom extrema väderhändelser (för lite eller för mycket nederbörd), översvämning, yterosion, erosion längs vattendrag och händelser efter skredet såsom flodvågor, uppdämning, eventuella dammbrott och översvämning.

Rapporten beskriver den stegvisa utvecklingen av en semi-kvantitativ metod för analys av kaskadhändelser och visualisering av resultatet i GIS-miljö. Vidare redovisas användning och utvärdering av metoden i två skredbenägna områden längs vattendrag i Sverige: längs Göta älv och Ångermanälven. Med den framtagna metoden är det möjligt att särskilja områden längs ett vattendrag där det är mer troligt att en kaskadhändelse skulle kunna inträffa. Detta är värdefullt vid planering och för att kunna prioritera var åtgärder för övervakning eller förstärkning ska genomföras för att göra mest nytta. Analysen längs Göta älv och Ångermanälven visar att metodens användbarhet beror på hur lång kaskadhändelsekedja analysen resulterar i och hur bra det går att ta fram indikatorer för de olika händelserna.

En majoritet av våra samhällen och infrastruktur ligger längs med vattendrag, sjöar och kusten. Det innebär att samhällsvärden kan hotas till följd av ökad sannolikhet för erosion, skred och ras när klimatet förändras. Klimatförändring kan påverka sannolikheten för skred och ras på flera sätt. Ett sätt är genom ökad erosion i vattendrag, till följd av kraftigare vattenföring under perioder med långvariga eller intensiva regn. Erosion och sedimenttransport i vattendrag förändrar över tiden vattendragets morfologi och därmed geometrin. En förändring av geometrin påverkar i sin tur stabiliteten av den omgivande marken och därmed sannolikheten för skred och ras.

Denna rapport sammanfattar vilka metoder som SGI har använt för att analysera och prognostisera framtida erosion i vattendragen; Göta älv, Norsälven, Säveån och Ångermanälven mellan åren 2009 till 2022, vilka lärdomar som har gjorts och vilka rekommendationer som kan ges. Syftet med rapporten är att förmedla kunskap och dela med av erfarenhet inför liknande utredningar.