Samhället har ett stort behov av planeringsunderlag för klimatrelaterade geotekniska säkerhetsrisker. SGI har sedan 2009 genomfört skredriskkarteringar längs prioriterade vattendrag i Sverige för att bidra med sådana planeringsunderlag. 

Metodik för heltäckande skredriskkartering inom lerområden togs fram och vidareutvecklades först för Göta älv (SGI 2012), som sedan förenklades och testades både för Norsälven (SGI 2015) och Säveån (SGI 2017). Metodiken som beskrivs i SGI Vägledning 6 (SGI 2023) tillämpas för pågående (2025) kartering längs Viskan. En metodik för andra geologiska förhållanden med mer siltiga och sandiga jordlager är utvecklad och testad för Ångermanälven (SGI 2018). 

Nuvarande metodiker för skredriskkartering är resurskrävande och tar relativt lång tid att genomföra, även om resultaten kommer till god nytta i samhällsplaneringen och klimatanpassningsarbetet för de kommuner som berörs av de skredriskkarterade områdena. Resultaten och arbetssätten kan också användas i andra geotekniska sammanhang och har bidragit till en utveckling av de geotekniska kunskaperna. 

I denna rapport redovisas ett arbete med att undersöka möjligheter att ta fram alternativa och än mer förenklade metodiker som i en högre takt kan producera de skredriskkartor som samhället har behov av i klimatanpassningsarbetet såväl i planerings- som i byggskeden. 

Denna rapport behandlar säkerhetsrisker vid tillfälliga uppställningar av tunga anläggningsmaskiner såsom bandgrävare, bandlastare, vältar och liknande. Utgångspunkten är två inträffade olyckor där uppställda maskiner välte och där bristfällig riskvärdering och kommunikation identifierades som bakomliggande orsaker. I rapporten utvecklas en strukturerad metod för riskvärdering med fokus på maskinens stabilitet, underlagets bärighet och lutning, samt påverkan från väder och vind. Resultatet är en praktisk checklista och arbetsgång som kan användas av entreprenörer, arbetsledare och maskinägare för att säkra uppställningar i fältmiljö. Syftet är att minska risken för framtida olyckor genom ökad medvetenhet, bättre kommunikation och tydligare kravställning vid uppställning av tunga maskiner.

Schakta säkert 2015 är en vägledning framtagen av Statens geotekniska institut (SGI) i syfte att öka säkerheten vid gräv- och schaktarbeten i jord. Dokumentet belyser de vanligaste orsakerna till ras och olyckor i samband med schaktningsarbeten och förklarar hur dessa risker kan hanteras genom geoteknisk förståelse, rätt arbetsmetoder och lämpliga skyddsåtgärder.

Boken vänder sig till yrkesgrupper inom bygg- och anläggningssektorn, såsom entreprenörer, projektörer, arbetsledare och tillsynsmyndigheter och kombinerar praktiska exempel med rekommendationer som bygger på SGI:s erfarenheter och gällande föreskrifter. Syftet är att bidra till en säkrare arbetsmiljö och minska antalet olyckor vid arbete att schakta.

Idag finns en enighet om att vi står inför förändringar i klimatet i framtiden, såvida vi inte genomför drastiska förändringar i vårt sätt att leva. Konsekvenserna av ett förändrat klimat är av betydelse för den fysiska planeringen av hur vi nyttjar mark och vatten. Exempelvis kommer klimatförändringen att innebära konsekvenser för markens byggbarhet, men även de risker som föroreningar i mark och vatten ger upphov till kan komma att förändras.

De metoder för riskbedömning av förorenade områden som tillämpas idag beaktar inte klimatförändringens effekter fullt ut. Med anledning av detta har SGI genomfört en förstudie med fokus på hur ett förändrat klimat kan komma att inverka på de typer av risker som normalt beaktas vid riskbedömning av förorenade områden. Även risker i andra skeden av avhjälpandeprocessen behandlas översiktligt.

Den pågående klimatförändringen medför förändringar av temperatur, nederbörd, vattentillgång, vattennivåer med mera. Detta ger i sin tur upphov till förändringar i olika markprocesser, spridning och föroreningstransport samt risker för människor och miljö. Den främsta effekten av ett förändrat klimat på ett förorenat område bedöms vara att spridningen av föroreningar kan komma att öka. De viktigaste källorna till detta är ökad utlakning till följd av ökad nederbörd samt erosion, främst via ökad ytavrinning. Även transporten av föroreningar via grundvatten bedöms kunna öka. De risker som människor utsätts för vid förorenade områden kan komma att förändras något, men antagligen i mindre omfattning. I vissa specifika fall kan klimatförändringen leda till att skyddsvärden i miljön förändras.

Klimatförändringen kan även påverka redan efterbehandlade områden där förorening har lämnats kvar, exempelvis genom erosion av täckskikt och barriärer. Därför kan det vara befogat med en översyn av detta. Slutligen konstaterar vi i rapporten att det behövs bättre vägledning om hur olika typer av risker vid förorenade områden bör hanteras i ett förändrat klimat.