Publications from SGI
Change search
Refine search result
14151617 801 - 837 of 837
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 801.
    Settlement studies of clay1964Report (Other academic)
    Abstract [en]

    2 articles: (1) Osterman, Justus, Lindskog, Göte: Influence of lateral movement in clay upon settlements in some test areas; (2) Stuart, JG: Consolidation tests on clay subjected to freezing and thawing

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 802.
    Skadlig inverkan av vibrationer. Symposium anordnat av Svenska Geotekniska Föreningen den 7 maj 19731974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    6 artiklar: (1) Forssblad, Lars: Markskakningar och deras skadeverkan. Inverkan av vibrerande jordpackningsmaskiner; (2) Hannelius, Lars: Svängningsrörelser i jord genom tågtrafik. Förnimmelser och effekter i byggnader; (3) Tholén, Olle: Markvibrationer orsakade av vägtrafik; (4) Ljung, Bengt: Försiktig sprängning; (5) Brink, Rolf: Vibrationer - skador och ansvar; (6) Lande, Yoram: Relation between traffic-generated vibrations, their frequency, particle motion displacement, velocity and speed of truck

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 803.
    Skredrisk i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3B: Grundvatten och portryck2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Del 5-3A fokuserar på fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för grundvatten och portryck.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 804.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Säveån. Del 1: Sammnfattning och kartredovisning2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skredriskanalys Säveån - i korthet; (1) Bakgrund; (2) Skredrisker i Säveåns dalgång; (3) Rekommendationer för fortsatt arbete; Kartbilaga: (1) Bladindelning; (2) Skredriskkartor; (3) Sannolikhetskartor; (4) Konsekvenskartor

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 805.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Säveån. Del 2: Metodik för kartläggning2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Inledning; (2) Utredningens genomförande; (3) Klimat; (4) Geologi; (5) Geoteknik; (6) Yt- och grundvattenförhållanden; (7) Erosion; (8) Stabilitetsberäkningar; (9) Sannolikhetsanalys; (10) Konsekvensanalys; (11) Analys av skredrisker; (12) Tolkning av resultat och fortsatt klimatanpassningsarbete; Bilagor: (1) Sektionsbeskrivning och sannolikhetsvärdering; (2) Sektionsbeskrivning klimatpåverkan; (3) Insamlade geotekniska utredningar

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 806.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Säveån. Del 3: Fördjupningsbilaga Konsekvensanalys2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Bakgrund; (2) Konsekvensmetodiken; (3) Metod för värdeklassning; (4) GIS-analys; (5) Redovisning och användning av resultat; (6) Slutsatser om metodutveckling och förbättringsförslag; Bilagor: (1) Metod för att involvera intressenter; (2) Förorenade områden

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 807.
    Skredrisker i ett förändrat klimat. Prioritering för kartering2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhället behöver anpassas till den pågående klimatförändringen vid planering av bebyggelse och infrastruktur. För en effektiv klimatanpassning krävs planeringsunderlag och beslutsstöd som är flexibla, ämnesövergripande och tar hänsyn till lokala variationer. De bör också göra det möjligt att samordna olika åtgärder på regional nivå.

    Statens geotekniska institut, SGI, har sedan 2009 tilldelats statliga medel från anslag 1:10 Klimatanpassning för klimatanpassningsinsatser genom bland annat skredriskkarteringar, metodutveckling och nyttiggörande av material från karteringarna. Skredriskkarteringar har hittills utförts för Göta älv, Norsälven och Säveån och pågår för Ångermanälven. Kartläggningarna syftar till att ge ett heltäckande planeringsunderlag för respektive område längs vattendragen för att underlätta prioriteringar i kommuners och länsstyrelsers fortsatta arbete med att anpassa samhället till förändring i klimatet.

    År 2013 gjorde SGI en prioritering av vilka områden längs vattendrag som var i störst behov av en kartering, och gör nu en förnyad prioritering av kommande områden för skredriskkartering. Syftet med att göra en förnyad prioritering är ta fram en aktualiserad, långsiktig nationell plan för SGI:s arbete med skredriskkartering. Sedan 2013 har det tillkommit förbättrat och nytt underlag i GIS-format som också motiverar att ett nytt analysarbete görs av prioriterade vattendrag.

    Prioriteringsarbetet kan även användas som ett delunderlag i det nyligen uppstartade regeringsuppdraget, att identifiera särskilda områden i Sverige där det finns risk för ras, skred, erosion och översvämning som är kopplade till klimatet, som SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 808.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3A: Använd metodik för parameterbestämning och stabilitetsberäkning.2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Del 5-3A fokuserar på fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för bestämning av parametrar för stabilitetsberäkning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 809.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3C: Metod för prognostisering av älverosion2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.

    Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 3C fokuserar på metod för prognosticering av älverosion.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 810.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3D: Utlösande faktorer för jordrörelser2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.

    Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-3D fokuserar på utlösande faktorer för jordrörelser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 811.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3E: Metodikval sannolikhetsberäkning2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.

    Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-sE fokuserar på metodikval för sannolikhetsberäkning av skred.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 812.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Huvudrapport del 1: Sammanfattning och kartredovisning2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.  Hög skredrisknivå förekommer i liten omfattning längs Ångermanälven, inom cirka 1,5% av markytan inom utredningsområdet. Dessa områden utgörs bland annat av grupperingar av bebyggelse vid Storåkerdalen, Berg och Skärvsta väster om Sollefteå tätort, Nipgränd och Bruket i östra delen av tätorten, samt Mobacken, Mångrav och Grönvallen i öster.

    Medelhög skredrisknivå finns inom cirka 20 % av markytan. Medelhög och hög skredrisk liksom påtaglig och tydlig sannolikhet för skred förekommer främst i de branta slänterna mot älven och i större raviner. Huvuddelen av området har låg risknivå, cirka 70 % av markytan. Resterande markområden består av fastmark eller områden där skredrisken inte kunnat bedömas, så kallade ”ej klassade områden”.

    Stor känslighet för klimatpåverkan förekommer främst inom områden med medelhög och hög skredrisk. Inom områden med låg skredrisk är klimatpåverkan oftast låg.  

    De framtagna skredriskkartorna ger en bild av var det finns känsliga områden att gå vidare med och utreda mer detaljerat genom att klarlägga de geotekniska förhållandena och vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett skred. Kartorna ger också en indikation på vilka områden som långsiktigt kan komma att påverkas mest i ett förändrat klimat genom försämrade stabilitetsförhållanden.  

    Det är viktigt att inte försämra stabiliteten i slänterna och därmed öka sannolikheten för skred. Det är bland annat viktigt att tänka på att avvattning/dränering inte ska mynna nära slänt, att upplag placeras längre från släntkrön, att utföra släntskötsel då vegetation i slänter ökar slänternas stabilitet, och att inte hyggesavverka ovan slänter. Karteringen längs Ångermanälven har lett fram till förbättrade metoder för geotekniska undersökningar och beräkning av stabiliteten i slänterna i den här typen av geologiska områden. Den har också gett en förbättrad förståelse för de processer som påverkar stabiliteten idag och i ett förändrat klimat. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 813.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Huvudrapport del 2: Metodik och analys2022Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.

    Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-2 – Metodik och analys innehåller en mer utförlig beskrivning av utredningens metoder, inventeringar, undersökningar, beräkningar och analyser. 

    Download full text (pdf)
    Del 2 Ångermanälven
  • 814.
    Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat: Slutrapport. Del 1 - Samhällskonsekvenser2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Göta älvutredningens huvudförslag; (1) Uppdraget; (2) Göta älvdalen - en översikt; (3) Klimatförändringar; (4) Metodik för skredriskanalys i Göta älvutredningen; (5) Skredrisker i Göta älvdalen; (6) Åtgärder och kostnader; (7) Slutsatser och förslag; Bilaga: Förteckning 34 GÄU-delrapporter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 815.
    Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat: Slutrapport. Del 2 - Kartläggning2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Göta älvutredningen i korthet; (1) Uppdraget; (2) Utredningens genomförande; (3) Dagens och framtida klimat i Göta älvs dalgång; (4) Geologi och landformer; (5) Geoteknik; (6) Yt- och grundvattenförhållanden i dagens och framtida klimat; (7) Erosion; (8) Stabilitetsberäkningar; (9) Sannolikhet för skred; (10) Konsekvensbedömning; (11) Analys av skredrisker; (12) Åtgärdsbehov och kostnader; Bilaga: Förteckning - 34 GÄU-delrapporter.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 816.
    Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat: Slutrapport. Del 3 - Kartor2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Uppdraget; (2) Skredriskklasser och skredrisknivåer; Bilagor: (1) Förteckning 34 GÄU-delrapporter; (2) 33 skredriskkartor.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 817.
    Skredriskkartering i lerjord: Beskrivning av metodik och vägledning för genomförande2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatets förändring väntas innebära ökad nederbörd som ger ökad avrinning i stora delar av Nordeuropa. Detta ger effekter på markens geotekniska egenskaper och dess byggbarhet. För att kunna möta klimatförändringen och hantera höjda grundvattennivåer och ökade flöden i älvar och andra vattendrag krävs bättre kunskap om markens stabilitetsförhållanden. Regeringen gav därför i uppdrag åt Statens geotekniska institut (SGI) att genomföra en skredriskkartering för Göta älvdalen (SGI, 2012). SGI fick senare anslag för klimatanpassning för att vidareutveckla och förenkla den metodik för skredriskkartering som användes i Göta älvutredningen för att kunna genomföra skredriskkarteringar utmed andra prioriterade vattendrag.

    Syftet med denna vägledning är att ge en kortfattad beskrivning av den utvecklade och förenklade metodik som togs fram under arbetet med skredriskkartering längs Norsälven i Värmlands län och därefter justerades vid skedriskkartering längs Säveån i Västra Götalands län (SGI, 2015) (SGI, 2017). Vägledningen är framtagen för att öka kunskapen om, och ge stöd vid genomförandet av, en skredriskkartering som tar hänsyn till ett förändrat klimat. I vägledningen ges en kort beskrivning av ingående delmoment i en skredriskkartering. Vägledningen riktar sig till konsulter som har intresse av att arbeta i kommande skredriskkarteringar. Den riktar sig också till medarbetare på SGI som kommer att arbeta med olika delar av skredriskkarteringarna. Den kan också vara av intresse för mottagare av SGI:s skredriskkarteringar såsom kommuner, länsstyrelser och Trafikverket, vilka i framtiden skulle kunna vara beställare av egna skredriskkarteringar.

    Download full text (pdf)
    Vägledning 6, Skredriskkartering i lerjord
  • 818.
    Skå-Edeby test field - further studies on consolidation of clay and effects of sand drains1973Report (Other academic)
    Abstract [en]

    3 articles: (1) Holtz, Robert, Lindskog, Göte: Soil movements below a test embankment; (2) Holtz, Robert, Broms, Bengt: Long-term loading tests at Skå-Edeby, Sweden; (3) Holtz, Robert, Holm, Göran: Excavation and sampling around some sand drains at Skå-Edeby, Sweden

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 819. Rydell, Bengt (Editor)
    Soil mechanics and foundation engineering R&D for roads and bridges. A summary of activities in the Northern and some Western European countries1996Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 820.
    Stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen. Vägledning vid användning av resultat från Göta älvutredningen2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (I) Bakgrund; (1) Göta älvutredningen; (2) Ansvar för insatser och finansiering av åtgärder i Göta älvdalen; (II) Syfte; (III) Efter Göta älvutredningen - möjligheter och begränsningar; (1) Förtydligande av Götaälvutredningens resultat; (2) Hantering av vidareutredda/åtgärdade områden (3) Ansvar för geotekniska säkerhetsfrågor; Bilagor: (1) Beskrivning av geoteknisk utredning; (2) Krav på geoteknisk säkerhet (enligt IEG Rapport 4:2010)

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 821.
    Stability and strengthening of rock and tunnels in Scandinavia1971Report (Other academic)
    Abstract [en]

    (1) Cecil, OS: Correlation of seismic refraction velocities and rock support requirements in Swedish tunnels; (2) Selmer-Olsen, Rolf: Problems with swelling clays in norwegian underground constructions in hard-rocks

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 822.
    Standard piston sampling. A report by the Swedish Committee on Piston Sampling1961Report (Other academic)
    Abstract [en]

    (1) General report. By the Swedish Committee on Piston Sampling; (2) Lundström, Rune: Influence of sample diameter in consolidationtests; (3) Hellgren, Arne: Strength dispersion in fall-cone tests on varvedclay; (4) Sandegren, Erik: Sample transportation problems; (5) Kallstenius, Torsten: A standard piston sampler prototype

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 823.
    Stranderosion - planerings- och beslutsunderlag. Seminarium i Malmö den 10 maj 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Stranderosion - planerings- och beslutsunderlag; (2) Stranderosion i Sverige; (3) Planeringsunderlag för kustzoner; (4) Informationsbehov om stranderosion; (5) Diskussion och erfarenhetsutbyte; (6) Fortsatt arbete; Bilagor: (1) SGI:s samordningsansvar för stranderosion; (2) Översiktlig kartläggning av erosionsförhållanden; (3) Planeringsunderlag för kustzoner; (4) Informationsbehov om stranderosion

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 824.
    Stranderosion - praktiska tillämpningar med europeiska utblickar. Seminarium i Ystad den 24 november 20042004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Mark och vatten i ett hållbart samhälle; (2) Samordningsansvar – stranderosion; (3) Living with coastal erosion in Europe; (4) Integrerad kustförvaltning i praktiken; (5) Kustförvaltning och informationsutbyte; (6) ENCORA

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 825.
    Stranderosion - Seminarium i Malmö den 26 november 20032003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) SGI:s samordningsansvar för stranderosion; (2) Myndigheter i samverkan; (3) Erosionsskadecentrum; (4) Omfattningen av stranderosion i Sverige; (5) Kunskapsläget – statusrapporter; (6) Så skyddas kusterna i Danmark; (7) Stranderosion - fortsatt arbete

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 826. Rydell, Bengt (Editor)
    Stranderosion och kustskydd - praktiska tillämpningar med europeiska utblickar. Konferens i Halmstad den 6 december 2006.2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Meiner, Andrus: The changing faces of Europe's coastal areas; (2) Ottosson, Elvin, Rydell, Bengt: Samordningsansvar – stranderosion. Klimatförändringar och naturolyckor. erfarenheter och pågående arbete inom SGI; (3) Persson, Mats: Kustförvaltning och informationsutbyte. Messina – ett gemensamt europeiskt projekt; (4) Torudd, Eva-Lena: Kustskydd i Halmstads kommun. Strategier och erfarenheter; (5) Dahlman, Michael, Alm, Erling, Rydell, Bengt: Kustförvaltning i praktiken; (6) Hanson, Hans, Andersson, Mattias: Ny teknik för skydd av kuster. Strandfodring - en naturlig kustskyddsmetod; (7) Johansson, Karin, Hanson, Hans: Nätverk för kustskydd. CopraNert och SENCORE; (8) Rydell, Bengt: Nya aktiviteter för skydd av kuster

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 827.
    Sulfidjord - kompressionsegenskaper och sättningar. En studie av provbankar i Lampen och andra bankar2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att bidra till att öka kunskapen om hur sulfidjord beter sig samt hur detta ska beaktas vid byggande har ett forskningsprojekt genomförts vid SGI. Syftet har varit att för sulfidjord: (I) Öka kunskapen om kompressionsegenskaper inklusive krypegenskaper. (II) Ta fram förbättrade verktyg inom området sättningar vad gäller: (a) laboratorie- och fältförsök (b) fältmätningar (c) prognostisering avsättningar. (III) Ge praktiska rekommendationer för sättningsberäkningar. Forskningsprojektet har, förutom de två provbankarna i Lampen etablerade år 2010 av SGI, omfattat studier av väg- och järnvägsbankar på sulfidjord längs Norrlandskusten.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 828.
    Sustainable ground construction - an action plan in a changing climate2017Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of the Action Plan is to provide a basis for concrete measures, future discussion and inter-agency collaboration within the geoconstruction sector, involving municipal authorities, regions and county councils, county administrative boards, the construction and civil engineering sector, national public sector bodies, colleges and universities and research institutes. The Action Plan highlights what needs to be achieved, how it can be achieved and who can take the initiative to ensure that different measures are implemented to ensure sustainable geoconstruction in a variable and changing climate. The measures decided on and how they can be implemented have been formulated based on proposals that have been put forward and the needs that have been conveyed by stakeholders and incorporated into the Action Plan. The formulation of the Action Plan draws particular support from the SGI directive relating to the remit to act as a driving force and to assume a coordinating role within the Institute's specific field of operations.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 829. Lindgren, Jan (Editor)
    Symposium on slopes on soft clays, Linköping, March 8-10, 1982.1983Report (Other academic)
    Abstract [en]

    27 papers: (1) Aas, Gunnar: A method of stability analysis applicable to natural slopes in sensitive and quick clays; (2) Bengtsson, Per-Evert, Lekorchi, Driss: Stresses and displacements in natural slopes; (3) Berggren, Bo: Classification of slope stability; (4) Berggren, Bo, Carlsson, Bo: The safety factor and failure probability; (5) Bernander, Stig: Active earth pressure build-up - a trigger mechanism in large landslides in sensitive (quick) clays; (6) Bernander, Stig, Olofsson, Ingvar: The landslide at Tuve, Nov. 1977; (7) Bernander, Stig, Svensk, Ingmar: On the brittleness of soft clays; (8) Bjurström, Gösta, Broms, Bengt B: The landslide at Fröland, June 5, 1973; (9) Broms, Bengt B: Progressive translationary landslides; (10) Broms, Bengt B: Stability of slopes with respect to liquefaction; (11) Eide, Ove: Summary of slide in stiff fissured clay at Sandnes near Stavanger in Norway; (12) Gregersen, Odd, Löken, Tore: Mapping of quick clay landslide hazard in Norway. Criteria and experiences; (13) Karlsrud, K: Analysis of a small slide in sensitive clay in Fredrikstad, Norway; (14) Larsson, Rolf: On the use of drained and undrained shear strength and effective stress parameters in slope stability calculations; (15) Lebuis, Jacques, Robert, JM, Rissman, Patrick: Regional mapping of landslide hazard in Quebec; (16) Lefebvre, Guy: Use of the post-peak strength in slope stability analysis; (17) Leroueil, Serge, Collins, G, Tavenas, Francois: Total and effective stress analysis of slopes in Champlain Sea clays; (18) Lindskog, Göte: Brief report of the investigation of the slope stability along the river in Göta river valley; (19) Olsson, Lars: The safety factor is dead - long live the probability of failure ... ?; (20) Rosén, Bengt: Climate records related to landslides; (21) Rosén, Bengt: Pore water forecasting; (22) Sällfors, Göran: A simplified calculation method for the stability of long slopes; (23) Söderblom, Rolf: Slope stability - a constant factor or a short time "parameter"?; (24) Söderblom, Rolf: Studies of the rapidity number. Can this parameter be used to determine the slide tendency of a clay?; (25) Tavenas, Francis, Leroueil, Serge: A new approach to effective stress stability analyses; (26) Tavenas, Francois, Flon, P, Leroueil, Serge, Lebuis, Jacques: Remolding energy and risk of slide retrogression in sensitive clays; (27) Viberg, Leif: Experiences of mapping and classification of stability conditions

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 830.
    Säkra bergslänter. Kunskapsläget och fallstudier2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ras i berg inträffar årligen runt om i Sverige. Vanligen sker rasen utan personskador eller allvarliga olyckor, varför många av rasen inte kommer till allmän kännedom. Även större ras beskrivs ofta enbart i lokalpress. Hur stora riskerna egentligen är för det svenska samhället har inte studerats eller beskrivits i detalj. För att exemplifiera de risker som föreligger och för att beskriva hur hanteringen av bergstabilitet idag sker vid byggnation och underhåll beskrivs några inträffade fall av ras i rapporten. Potentialen för allvarliga konsekvenser är tydlig för dessa fall, som alla ägt rum de senaste tio åren. Flera brister i hanteringen av slänter i nära anslutning till infrastruktur och bebyggelse belyses i rapporten. Det faktum att ras i berg sällan förorsakat allvarliga olyckor har lett till att dessa frågor haft låg prioritet, vilket inte är bra då följderna i enskilda fall kan vara katastrofala. En kunskapsgenomgång av koppling mellan väder- och klimatfaktorer visar att det finns tydliga samband mellan framförallt vattentryck, isbildning och ras i berg. Strukturer i berggrunden har stor betydelse för om och hur ett ras sker, men för sprängda slänter är geokonstruktion och utförande av sprängningen minst lika viktiga faktorer. I rapporten ges grundläggande geologisk och mekanisk kunskap för förståelsen för problematiken kring stabilitet i bergslänter.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 831.
    Sättningar vid vägbyggnad. Föredrag vid Nordiska Vägtekniska Förbundets konferens i Voksenåsen, Oslo 25-26 mars 19681968Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    3 artiklar: (1) Broms, Bengt: Geotekniska undersökningar vid bedömning av sättningar; (2) Ekström, Allan: Teknisk-ekonomisk översikt över anläggningsmetoder för reducering av sättningar i vägar; (3) Broms, Bengt, Orrje, Olle: Sättning av verkstadsbyggnad i Stenungssund uppförd på normalkonsoliderad lera

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 832.
    Torv – deformationer och brottmekanismer i modellförsök. Ny utrustning och metodik för blockprovtagning och modellförsök2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kunskapen internationellt om hur torvjordar deformeras och går till brott under vägar och järnvägar är begränsad. Vidare saknas det teoretiska materialmodeller som på ett relevant  sätt beskriver inverkan av fibrer på låg- och mellanförmultnad torvs mekaniska egenskaper. Fibrer i torv skapar en armering likt den i armerad jord. För att kunna utveckla relevanta materialmodeller måste torvjordars deformations- och brottegenskaper och samband mellan spänningar och töjningar (last och deformationer) identifieras.

    För att bidra till kunskapen om torvs deformations- och brottegenskaper har ett forskningsprojekt innehållande modellförsök i laboratoriet genomförts vid SGI. Målet med projektet var att:

    • Baserat på resultat av modellförsök kunna detektera och beskriva uppkomna deformationer (rörelser) och brottmekanismer vid belastning av studerade torvtyper (lågförmultnad torv).

    • Skapa ett experimentellt underlag dels för en ökad förståelse för hur torvjordar kan deformeras under bankar och dels för att senare kunna användas för utveckling av materialmodeller för torvjordar (låg- och mellanförmultnad torv).

    I projektet har utvecklats en ny och fungerande utrustning och metodik dels för provtagning i fält av blockprover och dels för modellförsök i laboratorium på blockprover (storlek 1x0,5x0,25 m3).  

    Modellförsök har genomförts på lågförmultnade fibriga torvprover från två lokaler och resultaten har kunnat analyseras och deformations- och brottmönstret beskrivas. Bland de slutsatser som dragits kan följande speciellt lyftas fram: En konceptuell modell som beskriver brottbeteende och brottmod och med inverkan av draghållfasthet, har tagits fram dels för odränerat beteende och dels för dränerat beteende för de undersökta fibertorverna i modellförsöken. Modellerna avviker från de traditionella modellerna för bärförmågebrott i jordmaterial.

    Uppträdande deformations- och brottmönster med typerna ”hängmatta”, lokalt brott (punkt), lokalt brott (zon) och stansbrott kan kopplas ihop med de olika delarna i last-deformationssambandet vid odränerad belastning. Motsvarande gäller vid dränerad belastning, där ”hängmatta” och lokala brott uppstår men inte stansbrott.

    Modellförsöken visar att fibrig torvs förmåga att ta dragkrafter är en del av torvens beteende vid belastning och att draghållfasthet i framtiden bör beaktas i materialmodeller och vid beräkningar av stabilitet, bärförmåga och sättningar.

    Modellförsöken tydliggör att deformationer och hållfasthet, idealt, inte bör särkopplas vid analys av fibrig torv utan hänger ihop och detta borde beaktas vid dimensionering för grundläggning på torv.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 833.
    Triaxial tests on thin-walled tubular samples1965Report (Other academic)
    Abstract [en]

    (1) Broms, BB, Casbarian, AO: Effects of rotation of the principal stress axes and the intermediate principal stress on the shear strength; (2) Broms, BB, Jamal, AK: Analysis of the triaxial test - cohesionless soils

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 834.
    Trycksonderingsdag 1973. Symposium anordnat av Svenska Geotekniska Föreningen den 5 februari 19731974Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    5 artiklar: (1) Dahlberg, Rune: Svenska och utländska trycksonderingsmetoder; (2) Broms, Bengt B: Tolkning av trycksonderingsresultat; (3) Bergdahl, Ulf: Trycksondering i friktionsmaterial - resultat av laboratorieförsök; (4) Hansbo, Sven: Användning av trycksonderingsutrustning typ Nilcon vid grundundersökning; (5) Kallstenius, Torsten: Erfarenheter från trycksondering

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 835.
    Tuveskredet 1977-11-30. Inlägg om skredets orsaker1981Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Berg, Gösta: Tuveskredet; (2) Bergfelt, Allan: Tuveskredet 1977-11-30. Sammanställning av skredorsaker; (3) Bernander, Stig, Olofsson, Ingvar: Synpunkter på orsakerna till Tuveskredet; (4) Berntson, Jan, Lindh, Göran B: Analys av orsaken till Tuveskredets utbildning; (5) Fagerström, Hans, Broms, Bengt: Tuveskredet; (6) Lundström, Rune: Synpunkter på Tuveskredets utveckling inom passiva zonen; (7) Löfquist, Bertil: Tuveskredets orsaker; (8) Olsson, Connie: Tuveskredet - kan det förklaras genom en konventionell stabilitetsbetraktelse; (9) Sällfors, Göran: Skred ger besked – Tuveskredet

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 836.
    Tuveskredet. Geologi1981Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    12 artiklar: (1) Fredén, Curt: Den senkvartära utvecklingen i Västsverige med särskild hänsyn till lersedimentationen vid Tuve; (2) Samuelsson, Lennart: Berggrunden vid Tuve; (3) Häger, Kjell-Owe: Jordarternas utbredning; (4) Häger, Kjell-Owe: Beskrivning av jordlagerföljden i borrkärnorna; (5) Brusewitz, Ann Marie: Röntgendiffraktionsanalys av några lerprover; (6) Cato, Ingemar: Kemiska och fysikaliska undersökningar; (7) Miller, U: Foraminifer undersökning; (8) Miller, Urve: Diatomeanalytisk undersökning; (9) Miller, Urve: Pollenanalytisk undersökning; (10) Fredén, Curt, Häger, Kjell-Owe, Miller, Urve: Rekonstruktion av sedimentationsförhållandena vid Tuve; (11) Fredén, Curt: Jordartsgeologisk jämförelse mellan Tuve- och Surteskreden; Bilaga: Fredén, Curt: Förslag till geologiskt handlingsprogram vid inträffande av skred

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 837.
    Utredning av släntstabilitet: Utgåva 12023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För de som arbetar med ras och skred finns ett stort behov av vägledning om stabilitetsutredningar och hur de ska utföras på ett hållbart sätt. Under 2023 har vägledningen för stabilitetsutredningar uppdaterats.

    Skredkommissionens anvisningar rapport 3:95 togs fram som en följd av Tuveskredet 1977. Sedan dess har rapporten använts som ett rättesnöre i Sverige för hur stabilitetsutredningar ska utföras. Allt sedan utgivningen 1995 har det tillkommit nya erfarenheter, standarder, utvärderingsmetoder, beräkningsmodeller, program samt klimatanpassningskrav.  Därför har vägledningen uppdaterats med aktuell kunskap och erfarenhet med syftet att geotekniska utredningar ska utföras anpassade för ändamålet och med hög kvalitet.

    Omarbetningen innehåller nya fakta och rekommendationer samt information om hur stabilitetsutredningar kan utföras för ler- och siltjordar. Vägledningen har tagits fram av SGI i samarbete med branschrepresentanter från konsulter, entreprenörer, högskola, kommuner och myndigheter. Resultatet har blivit ett huvuddokument med sex kapitel och två tillämpningsbilagor, en för lerjord och en för siltjord samt en fördjupningsbilaga för temporära slänter. Den ger stöd för genomförandet av släntstabilitetsutredningar.

    Huvuddokumentet med kapitel 1 till 6 innehåller generell information om hur stabilitetsutredningar ska genomföras och vilka krav som ställs. Kapitel 1 ger en introduktion till stabilitetsutredningar med viktig bakgrundskunskap. Begrepp och definitioner ligger som en bilaga till vägledningen. Kapitel 2–4 beskriver arbetsgången i en stabilitetsutredning med en stegvis ökande detaljeringsgrad samt vilka underlag och beräkningsmetoder man bör använda för att utreda stabiliteten för ett område. Kapitel 5 redovisar grunderna för lämpliga bedömningar efter en analys samt gällande krav. Kapitel 6 beskriver lämpligt upplägg för att övervaka och kontrollera en slänt med avseende på rörelser och portryck.

    I tillämpningsbilaga 1 och 2 beskrivs detaljerat om hur stabilitetsutredningar kan utföras stegvis för ler- respektive siltjordar. I bilagorna redovisas lämpliga undersökningar och hur man bör genomföra dessa, hur man bör tolka undersökningarna och utvärdera parametrar samt hur man bör göra beräkningar för respektive jordart.

    I Fördjupningsbilagan Temporära slänter ges anvisningar hur stabiliteten för temporära slänter kan bedömas och hanteras.

    Download full text (pdf)
    Vägledning 8, Utredning av släntstabilitet, utgåva 1, 2023, rev1 230629
    Download full text (pdf)
    Fördjupningsbilaga Temporära slänter - Rev.1
14151617 801 - 837 of 837
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf