Publikationer från SGI
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bakgrundshalter i sediment: Begrepp, undersökningsmetoder och tillståndsbaserade bedömningsgrunder2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föroreningars bakgrundshalter i sediment kan behöva beaktas vid olika typer av utredningar och myndighetsbeslut. Beroende på sammanhanget kan begreppet bakgrundshalt emellertid ha olika betydelse. I den här rapporten beskrivs innebörden av begreppen naturlig, förindustriell respektive rådande bakgrundshalt.

    Exempel på sammanhang där kännedom om olika typer av bakgrundshalter behövs är utredningar av förorenade områden, vattenförvaltning, vattenverksamhet, dispensgivning till dumpning av muddermassor samt prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet.

    Naturlig bakgrundshalt är ett relevant begrepp bara för de ämnen som förekommer naturligt och som spridits via naturliga processer. Begreppet kan definieras som halten av ett naturligt förekommande ämne utan tillskott från mänskliga aktiviteter.

    I de fall då hänsyn till den naturliga bakgrundshalten behöver tas bör uppmätt förindustriell bakgrundshalt användas som referenstillstånd. Den förindustriella bakgrundshalten kan definieras som halten av ett naturligt förekommande ämne utan tillskott från mänskliga aktiviteter som ägt rum efter industrialiseringens början.

    Den förindustriella halten i sediment varierar geografiskt och bör bestämmas platsspecifikt. Genom att undersöka olika nivåer av en sedimentkärna går det att mäta hur halterna har varierat tillbaka i tiden. Förindustriell bakgrundshalt kan därför i normalfallet bestämmas genom provtagning på ackumulationsbottnar och analys av de skikt som sedimenterat före år 1800. Åldersbestämning av sedimentskikten kan göras med hjälp av till exempel isotopanalys eller studier av trender av föroreningar med kända utsläppstoppar.

    Med rådande bakgrundshalt avses summan av naturlig halt och diffust antropogent tillskott. Begreppet kan för sediment även definieras som förindustriell bakgrundshalt plus det föroreningstillskott som inte kan spåras till en eller flera relativt väl definierade källor. I huvudsak den förorening som uppstått till följd av långväga atmosfärstransport eller persistenta föroreningar som har transporterats långväga i vattnet, exempelvis ute till havs.

    Den rådande bakgrundshalten varierar geografiskt och föroreningskoncentrationer vid referenslokaler kan användas som jämförelse för att bedöma i hur hög grad uppmätta halter avviker från rådande bakgrundshalter.

    I de fall platsspecifika undersökningar inte är möjliga kan så kallade tillståndsbaserade bedömningsgrunder användas för att få en uppfattning om hur hög en uppmätt halt är i ett nationellt perspektiv. Valda tillståndsbaserade bedömningsgrunder redovisas i den här rapporten och genom ett fiktivt exempel illustreras hur de kan användas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vägledning 10 - Bakgrundshalter i sediment
  • 2.
    Hållbart markbyggande — en handlingsplan i ett förändrat klimat 2021-20252020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Handlingsplanen för hållbart markbyggande är framtagen för att tydliggöra hur Statens geotekniska institut (SGI), ska bidra till genomförandet av den nationella strategin för klimatanpassning inom sitt verksamhetsområde. SGI ska styra verksamheten i riktning mot fyra myndighetsmål. Handlingsplanen omfattar även åtta åtgärdsmål med tillhörande åtgärder som SGI ska arbeta med under åren 2021–2025. Handlingsplanens syfte är att ge en grund för myndighetens arbete med att förebygga de utmaningar och risker som klimatförändringarna medför i samhället inom myndighetens verksamhetsområde.

    Handlingsplanen omfattar åtgärder för att bidra till följande myndighetsmål

    •         Risker med ras och skred hanteras effektivt och hållbart.

    •         Stränder längs kust, sjöar och vattendrag används och förvaltas hållbart.

    •         Samhället planeras och byggs hållbart med hänsyn till ett förändrat klimat.

    •         Risker med förorenade områden hanteras med hänsyn till ett förändrat klimat.

    Större markrörelser och förorenade områden i bebyggd miljö utgör redan i dag en fara för människors liv, hälsa och samhällsviktig verksamhet. Sannolikheten att stranderosion, skred och andra markrörelser samt spridning av föroreningar ökar, som en följd av klimatförändringens effekter, är stor eller till och med mycket stor. Att minska de risker som är förenade med ändrade markförhållanden i ett föränderligt klimat, till exempel att förebygga att kostnader uppstår som är svåra för samhället att bära eller förebygga att irreversibla skador på ekosystem och riksintressen uppstår, utgör grunden för de åtgärder som omfattas av SGI:s handlingsplan.

    Eftersom SGI i huvudsak är en kunskapsproducerande myndighet är det centralt med fortsatt dialog och samarbete inom markbyggnadssektorn för att nå både myndighets-målen och åtgärdsmålen. Samarbete behövs med kommuner, regioner, länsstyrelser, bygg- och anläggningsbranschen och berörda nationella myndigheter samt lärosäten och forskningsinstitut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Kartunderlag om ras, skred och erosion2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samhället behöver planeras och anpassas till de fysiska förutsättningar som finns och till framtida klimatförändringar. Kunskap om ras, skred och erosion behövs för att kunna ta långsiktiga hållbara beslut, undvika ekonomiska förluster och förebygga olyckor.

    Flera svenska myndigheter, såsom Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Skogs­styrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samt Lantmäteriet (LM) producerar kartunderlag som kan användas för att analysera förutsättningar för ras, skred och erosion.

    Vägledningens syfte är att samla de statliga kartunderlag som finns framtagna för fråge­ställningar inom ras, skred och erosion, samt översiktligt beskriva hur de kan användas och tolkas. Den ska ge stöd till kommuner, länsstyrelser, myndigheter och andra intres­senter i deras arbete. Underlagen ger en bra grund för strategiska val och beslut för långsiktig, säker och hållbar markanvändning och planering. I vissa fall innehåller underlagen överlappande information, både tematiskt och geografiskt. Vägledningen ger därför en beskrivning av hur underlagen kompletterar varandra och vad de har för begränsningar.

    Underlagen som ingår i vägledningen består av både kartlager (GIS-data) och beskriv­ande rapporter. Alla kartunderlag finns samlade i kartvisningstjänsten ras, skred och erosion (RSE). För varje kartunderlag om ras, skred och erosion finns ett produktblad. I produktbladen finns information hur underlagen kan användas, samt länkar till mer information.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Klimatpåverkansberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder: Utgåva 1 - Rekommendationer för kvalitetssäkring och resultatredovisning2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I takt med ett förändrat klimat med mer nederbörd kan risk för ras, sked och erosion öka i vissa delar av Sverige. Då är det nödvändigt att vidta stabilitetshöjande åtgärder med hänsyn till teknisk möjlighet, ekonomisk rimlighet och även andra hållbarhetsfaktorer. Utöver stabilitetskrav och projektkostnader bör geotekniker och berörda aktörer ta hänsyn till bland annat klimat- och miljöpåverkan som stabilitetshöjande åtgärder medför ur ett livscykelperspektiv. I beaktande av Sveriges klimatmål bör klimatpåverkan från stabilitetshöjande åtgärdsprojekt beräknas och minskas redan i tidiga planeringsskeden.

    Resultat av väl genomförda klimatberäkningar kan användas som beslutstöd för minskning av växthusgasutsläpp som stabilitetshöjande åtgärdsprojekt ger upphov till. Resultatkvalitet av en klimatberäkning kan påverkas av ett flertal faktorer, såsom indata (både projektspecifika resursanvändningsdata och klimatdata av resurser) och avgränsning av klimatberäkningen. Därför är det nödvändigt för berörda aktörer i klimatarbetet att få en bra förståelse för kvalitetssäkring av klimatberäkningar samt för nyttan med att beräkningsresultat redovisas på ett så transparent sätt som möjligt.

    Denna vägledning innehåller generella rekommendationer för resultatredovisning av klimatberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder utifrån ISO- och europastandarder. Syftet med vägledningen är att förbättra beräkningsresultatens kvalitet, öka transparensen i beräkningsunderlag och beräkningsprocessen, och underlätta kommunikation mellan olika aktörer. Rekommendationerna kan utgöra en grund vid upprättande, resultatredovisning samt kvalitetsgranskning av klimatberäkningar, oavsett vilket beräkningsverktyg som används. Målgruppen är främst konsulter, projekterande entreprenörer, myndigheter och kommuner i samband med planering, projektering och genomförande av stabilitetshöjande åtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (zip)
    bilaga
  • 5.
    Landslide Risks in a Changing Climate – Ångermanälven River Valley: Main Report Part 1: Map Report and Summary of Results2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Climate change is expected to have serious consequences for human life and health and for large parts of our built-up areas and infrastructure. The current national climate adaptation strategy shows that the government's objective in adapting society to a changing climate is to develop a long-term sustainable and robust society that actively addresses climate change by reducing vulnerabilities and exploiting opportunities.

    Physical planning is a crucial element in determining how well our built environments will be adapted to a changing climate. Effective climate adaptation requires not only planning and decision-making support that is flexible, cross-disciplinary and takes account of local variations, but also allows for the coordination of different actions at regional level.

    Since 2009, SGI has received funds from government appropriation 1:10 Climate Change Adaptation for climate adaptation initiatives in our area of responsibility through investigation, mapping and method development that reduces the risk of landslides and erosion and contributes to sustainable settlements in a changing climate.

    The landslide risk mapping along the Ångermanälven river has resulted in a comprehensive overview of the risk of landslides in the current climate and in the climate of the future, for built-up and undeveloped land and for areas with critical infrastructure. It has also led to improved methods for geotechnical investigations and calculation of slope stability in this type of geological area, as well as a better understanding of the processes that affect stability today and in a changing climate.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Riskområden för ras, skred, erosion och översvämning.  Redovisning av regeringsuppdrag enligt regeringsbeslut M2019/0124/KI2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisar Statens geotekniska institut (SGI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tio identifierade riskområden för ras, skred, erosion och översvämning i Sverige som är klimatrelaterade. Arbetet har bedrivits i enlighet med regeringens uppdrag som tilldelades myndigheterna i juni 2019. Att ha kunskap om riskområden är en förutsättning för att på ett hållbart sätt hantera och förebygga riskerna med ras, skred, erosion och översvämning. Uppdraget har genomförts i samarbete med särskilt Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samt länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Västernorrland och Västra Götalands län. Arbetet har fokuserats på att identifiera större regionöverskridande riskområden där riskerna är komplexa och kräver samarbete för att kunna förebyggas. Syfte är att få en nationell överblick av riskerna. Förslag ges också på vilka åtgärder som behöver genomföras för att skapa bättre förutsättningar för klimatanpassningsarbetet och därmed minska riskerna. 

    Av rapporten framgår att ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade kan innebära såväl stora samhällsstörningar som stora samhällskostnader. De förväntade direkta skadekostnaderna för sådana händelser kan uppgå till i storleksordningen 20-50 miljarder kronor fram till år 2100 om inte förebyggande åtgärder vidtas. Många olika aktörer och verksamheter kan förväntas bli berörda. För att förebygga skaderiskerna behöver både de juridiska och de ekonomiska styrmedlen utvecklas för att takten i åtgärdsarbetet ska kunna öka. Fortsatta kunskapshöjande insatser om olika riskområdens känslighet för klimatförändringarna är nödvändiga, men också om hur de ska bedömas för att hållbara åtgärder ska kunna genomföras. De förväntade klimatrelaterade skadekostnaderna kan begränsas i de identifierade riskområdena om arbetet med föreslagna åtgärder för att skapa bättre förutsättningar att minska riskerna inleds i närtid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Riskvärdering vid förorenade områden: Arbetsgång för hållbara åtgärder2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige har under lång tid byggt upp en miljöskuld i form av ett stort antal förorenade områden. Efterbehandling av förorenade områden är ett led i arbetet med att betala av denna miljöskuld och uppnå miljömålet giftfri miljö. Kostnaderna för efterbehandlings-åtgärder är höga och åtgärderna kan i sig medföra negativ påverkan på människa och miljö. Genom att väga samman positiva och negativa effekter kan olika åtgärdsalternativ jämföras, så att det sammantaget lämpligaste och mest hållbara alternativet kan identifieras. Denna process kallas enligt Naturvårdsverkets terminologi för riskvärdering.

    Syftet med den här vägledningen är att ge stöd om hur riskvärderingar bör utföras, dokumenteras och granskas, med målet att främja mer enhetliga riskvärderingar och mer hållbara efterbehandlingsåtgärder. Vägledningen omfattar alla typer av objekt, både små och stora, oavsett hur åtgärderna finansieras eller vem som är ansvarig. Målgruppen är beställare, utförare och granskare av riskvärderingar.

    Tre grundläggande principer för riskvärdering genomsyrar vägledningen: hållbarhet, enkelhet och tydlighet. Riskvärderingen ska utgå från hållbarhet, i enlighet med den svenska miljölagstiftningen, rättspraxis och de svenska miljömålen samt Agenda 2030. Med detta som grund föreslås en definition av hållbar efterbehandling. Principen om enkelhet innebär att det enklaste angreppssättet som gör det möjligt att fatta ett robust beslut bör väljas. Vidare ska riskvärderingen utföras och dokumenteras på ett tydligt sätt som stöder granskning, revidering och kommunikation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Skredrisk i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3B: Grundvatten och portryck2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Del 5-3A fokuserar på fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för grundvatten och portryck.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3A: Använd metodik för parameterbestämning och stabilitetsberäkning.2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur. Del 5-3A fokuserar på fördjupade beskrivningar av den använda metodiken för bestämning av parametrar för stabilitetsberäkning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3C: Metod för prognostisering av älverosion2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.

    Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 3C fokuserar på metod för prognosticering av älverosion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3D: Utlösande faktorer för jordrörelser2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.

    Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-3D fokuserar på utlösande faktorer för jordrörelser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Fördjupningsbilaga del 3E: Metodikval sannolikhetsberäkning2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.

    Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-sE fokuserar på metodikval för sannolikhetsberäkning av skred.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Huvudrapport del 1: Sammanfattning och kartredovisning2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.  Hög skredrisknivå förekommer i liten omfattning längs Ångermanälven, inom cirka 1,5% av markytan inom utredningsområdet. Dessa områden utgörs bland annat av grupperingar av bebyggelse vid Storåkerdalen, Berg och Skärvsta väster om Sollefteå tätort, Nipgränd och Bruket i östra delen av tätorten, samt Mobacken, Mångrav och Grönvallen i öster.

    Medelhög skredrisknivå finns inom cirka 20 % av markytan. Medelhög och hög skredrisk liksom påtaglig och tydlig sannolikhet för skred förekommer främst i de branta slänterna mot älven och i större raviner. Huvuddelen av området har låg risknivå, cirka 70 % av markytan. Resterande markområden består av fastmark eller områden där skredrisken inte kunnat bedömas, så kallade ”ej klassade områden”.

    Stor känslighet för klimatpåverkan förekommer främst inom områden med medelhög och hög skredrisk. Inom områden med låg skredrisk är klimatpåverkan oftast låg.  

    De framtagna skredriskkartorna ger en bild av var det finns känsliga områden att gå vidare med och utreda mer detaljerat genom att klarlägga de geotekniska förhållandena och vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett skred. Kartorna ger också en indikation på vilka områden som långsiktigt kan komma att påverkas mest i ett förändrat klimat genom försämrade stabilitetsförhållanden.  

    Det är viktigt att inte försämra stabiliteten i slänterna och därmed öka sannolikheten för skred. Det är bland annat viktigt att tänka på att avvattning/dränering inte ska mynna nära slänt, att upplag placeras längre från släntkrön, att utföra släntskötsel då vegetation i slänter ökar slänternas stabilitet, och att inte hyggesavverka ovan slänter. Karteringen längs Ångermanälven har lett fram till förbättrade metoder för geotekniska undersökningar och beräkning av stabiliteten i slänterna i den här typen av geologiska områden. Den har också gett en förbättrad förståelse för de processer som påverkar stabiliteten idag och i ett förändrat klimat. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven: Huvudrapport del 2: Metodik och analys2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skredriskkarteringen längs Ångermanälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd och obebyggd mark, och för områden med samhällsviktig trafikinfrastruktur.

    Utredningens resultat och slutsatser presenteras i SGI Vägledning 5 ”Skredrisker i ett förändrat klimat – Ångermanälven”. Del 5-2 – Metodik och analys innehåller en mer utförlig beskrivning av utredningens metoder, inventeringar, undersökningar, beräkningar och analyser. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Del 2 Ångermanälven
  • 15.
    Skredriskkartering i lerjord: Beskrivning av metodik och vägledning för genomförande2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimatets förändring väntas innebära ökad nederbörd som ger ökad avrinning i stora delar av Nordeuropa. Detta ger effekter på markens geotekniska egenskaper och dess byggbarhet. För att kunna möta klimatförändringen och hantera höjda grundvattennivåer och ökade flöden i älvar och andra vattendrag krävs bättre kunskap om markens stabilitetsförhållanden. Regeringen gav därför i uppdrag åt Statens geotekniska institut (SGI) att genomföra en skredriskkartering för Göta älvdalen (SGI, 2012). SGI fick senare anslag för klimatanpassning för att vidareutveckla och förenkla den metodik för skredriskkartering som användes i Göta älvutredningen för att kunna genomföra skredriskkarteringar utmed andra prioriterade vattendrag.

    Syftet med denna vägledning är att ge en kortfattad beskrivning av den utvecklade och förenklade metodik som togs fram under arbetet med skredriskkartering längs Norsälven i Värmlands län och därefter justerades vid skedriskkartering längs Säveån i Västra Götalands län (SGI, 2015) (SGI, 2017). Vägledningen är framtagen för att öka kunskapen om, och ge stöd vid genomförandet av, en skredriskkartering som tar hänsyn till ett förändrat klimat. I vägledningen ges en kort beskrivning av ingående delmoment i en skredriskkartering. Vägledningen riktar sig till konsulter som har intresse av att arbeta i kommande skredriskkarteringar. Den riktar sig också till medarbetare på SGI som kommer att arbeta med olika delar av skredriskkarteringarna. Den kan också vara av intresse för mottagare av SGI:s skredriskkarteringar såsom kommuner, länsstyrelser och Trafikverket, vilka i framtiden skulle kunna vara beställare av egna skredriskkarteringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vägledning 6, Skredriskkartering i lerjord
  • 16.
    Stabilitetsförhållanden i Göta älvdalen. Vägledning vid användning av resultat från Göta älvutredningen2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    (I) Bakgrund; (1) Göta älvutredningen; (2) Ansvar för insatser och finansiering av åtgärder i Göta älvdalen; (II) Syfte; (III) Efter Göta älvutredningen - möjligheter och begränsningar; (1) Förtydligande av Götaälvutredningens resultat; (2) Hantering av vidareutredda/åtgärdade områden (3) Ansvar för geotekniska säkerhetsfrågor; Bilagor: (1) Beskrivning av geoteknisk utredning; (2) Krav på geoteknisk säkerhet (enligt IEG Rapport 4:2010)

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Utredning av släntstabilitet: Utgåva 12023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För de som arbetar med ras och skred finns ett stort behov av vägledning om stabilitetsutredningar och hur de ska utföras på ett hållbart sätt. Under 2023 har vägledningen för stabilitetsutredningar uppdaterats.

    Skredkommissionens anvisningar rapport 3:95 togs fram som en följd av Tuveskredet 1977. Sedan dess har rapporten använts som ett rättesnöre i Sverige för hur stabilitetsutredningar ska utföras. Allt sedan utgivningen 1995 har det tillkommit nya erfarenheter, standarder, utvärderingsmetoder, beräkningsmodeller, program samt klimatanpassningskrav.  Därför har vägledningen uppdaterats med aktuell kunskap och erfarenhet med syftet att geotekniska utredningar ska utföras anpassade för ändamålet och med hög kvalitet.

    Omarbetningen innehåller nya fakta och rekommendationer samt information om hur stabilitetsutredningar kan utföras för ler- och siltjordar. Vägledningen har tagits fram av SGI i samarbete med branschrepresentanter från konsulter, entreprenörer, högskola, kommuner och myndigheter. Resultatet har blivit ett huvuddokument med sex kapitel och två tillämpningsbilagor, en för lerjord och en för siltjord samt en fördjupningsbilaga för temporära slänter. Den ger stöd för genomförandet av släntstabilitetsutredningar.

    Huvuddokumentet med kapitel 1 till 6 innehåller generell information om hur stabilitetsutredningar ska genomföras och vilka krav som ställs. Kapitel 1 ger en introduktion till stabilitetsutredningar med viktig bakgrundskunskap. Begrepp och definitioner ligger som en bilaga till vägledningen. Kapitel 2–4 beskriver arbetsgången i en stabilitetsutredning med en stegvis ökande detaljeringsgrad samt vilka underlag och beräkningsmetoder man bör använda för att utreda stabiliteten för ett område. Kapitel 5 redovisar grunderna för lämpliga bedömningar efter en analys samt gällande krav. Kapitel 6 beskriver lämpligt upplägg för att övervaka och kontrollera en slänt med avseende på rörelser och portryck.

    I tillämpningsbilaga 1 och 2 beskrivs detaljerat om hur stabilitetsutredningar kan utföras stegvis för ler- respektive siltjordar. I bilagorna redovisas lämpliga undersökningar och hur man bör genomföra dessa, hur man bör tolka undersökningarna och utvärdera parametrar samt hur man bör göra beräkningar för respektive jordart.

    I Fördjupningsbilagan Temporära slänter ges anvisningar hur stabiliteten för temporära slänter kan bedömas och hanteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vägledning 8, Utredning av släntstabilitet, utgåva 1, 2023, rev1 230629
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fördjupningsbilaga Temporära slänter - Rev.1
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf