Publications from SGI
1 - 38 of 38
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Miljöanalys AB, Marin
    Marin Miljöanalys AB.
    Göta älvutredningen - delrapport 34. Sjömätning - Göta älv och Nordre älv2011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Larsson, Rolf
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 33. Metodbeskrivning för SGI:s 200 mm diameter ”blockprovtagare” – Ostörd provtagning i finkornig jord2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid provtagning med SGI:s 200 mm diameter provtagare förborras först ett stabiliserat hålned till provtagningsdjupet. Därefter förs den öppna cirka 1 m långa provtagaren, som nederstär försedd med en skarp egg, ned till hålbottnen varifrån den trycks vidare och stansar in provet. Borrvätskan i det stabiliserade hålet kan då passera genom provtagarens överdel. Efter attfullt instansningsdjup uppnåtts stängs provtagarens överdel och provtagaren får sedan ståminst 10 minuter, för att provet skall kunna häfta vid provtagarens inre yta. Inuti eggen finnsen trådavskärare där en avskärarlina löper i ett spår i den inre väggen och genom en tryckslang upp till markytan. Innan uppdragningen av provtagaren påbörjas ansätts ett lufttryck islangen som är minst lika med det totala överlagringstrycket på provtagningsnivån. Provetskärs sedan av i eggen genom att linan dras in, varefter lufttrycket förväntas hålla den så skapade slitsen öppen. Lyfttrycket hjälper sedan till att lyfta provtagaren och förhindrar att suguppstår under provet. Då provtagarens underdel nått över den förborrade nivån ersätts lyfttrycket av vätsketrycket från borrvätskan i hålet, vilket successivt avtar allteftersom provtagaren dras upp. Under den sista metern av uppdragningen hålls provet kvar av den inre sidofriktionen mot provtagarväggen, (samt ett eventuellt mindre undertryck i den slutna delen vidprovets överkant). 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Åhnberg, Helen
    et al.
    Statens geotekniska institut.
    Larsson, Rolf
    Statens geotekniska institut.
    Bengtsson, Per-Evert
    Statens geotekniska institut.
    Lundström, Karin
    Statens geotekniska institut.
    Löfroth, Hjördis
    Statens geotekniska institut.
    Tremblay, Marius
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 32. Hantering av kvicklereförekomst vid stabilitetsbedömning för Göta älv – Riktlinjer2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I riktlinjerna ges en översiktlig beskrivning av hur kvicklera kan inverka på lokal instabilitetoch skredutbredning i en slänt. Kvicklera kan uppstå då marin lera urlakas med sötvatten ochsaltinnehållet minskar. En urlakning påverkar flytgränsen hos leran och kan medföra att förkonsolideringstryck och skjuvhållfasthet minskar. Lokala deformationer förorsakade av stabilitetsproblem eller olika anläggningsarbeten kan ge ytterligare hållfasthetsnedsättning och instabilitet. Beräkningar av skreds utbredning är normalt osäkra, men kan uppskattas med bl a schablonmetoder för bakåtgripande skred. Utveckling av mer avancerade metoder för främst framåtgripande skred pågår i bla Norge, men har inte bedömts tillämpbart än för Göta älvutredningen (GÄU). 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Larsson, Rolf
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 31. Inverkan av förändringar i porvattnets kemi, främstsalturlakning, på naturlig leras geotekniska egenskaper – Litteraturstudie2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie är gjord främst för geotekniker och avser att kortfattat belysa hur porvattnets kemipåverkar naturligt avsatt leras geotekniska egenskaper och speciellt hur dessa kan förändras omporvattnets kemi ändras efter lerans avsättning. Den ur geoteknisk synpunkt intressantaste processen idetta avseende är salturlakning i marina leror, men också andra processer och faktorer spelar en storroll. De geotekniska egenskaper som studerats är konsistensgränser, struktur, förkonsolideringstryck,hållfasthet, sensitivitet och den mekaniska påverkan som behövs för att bryta ned den naturligastrukturen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Löfroth, Hjördis
    et al.
    Statens geotekniska institut.
    Suer, Pascal
    Statens geotekniska institut.
    Schälin, David
    Statens geotekniska institut.
    Leroux, Virginie
    LTH.
    Göta älvutredningen - delrapport 30.2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study has been carried out with the purpose to investigate how surface resistivitymeasurements, geotechnical CPTU-R soundings and knowledge about the soil chemistry can contribute to a more complete picture of the presence of quick clay. The intention was to compare and complement surface resistivity measurements with cone penetration tests with resistivity measurements (CPTU-R) and measurement of the total penetration resistance, which gives the total skin friction along the rods, together with bothgeotechnical and chemical analyses on the specimens in the laboratory. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Löfroth, Gördis
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 29. Kartering av kvicklereförekomst för skredriskanalyserinom Göta älvutredningen – Utvärdering av föreslagenmetod samt preliminära riktlinjer2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom Göta älvuppdraget har en översyn gjorts av de praktiska möjligheterna att användaett stegvis tillvägagångssätt för kartering av kvicklera baserat på kartmaterial, sonderingar och provtagning. Möjligheten att ta fram ett verktyg i GIS för detta har undersökts. Den bedömning som gjorts var, att endast de bakgrundsdata som är relativt enkla att få tillgång till, och som kan ge information om var kvicklera finns eller inte finns är värda att fokusera på. Sålunda har tidigare skred lagts in i SGI:s Tittskåp. En exportfunktion för sensitiviteter i Geosuite, som exporterar samtliga maximalt uppmätta sensitiviteter från gamla och nya undersökningar till ArcGIS, har tagits fram. En applikationi GIS för bedömning och redovisning av permeabla skikt/friktionslager utifrån sonderingar har tagits fram och testats inom ett utvalt område.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Berggren, Bo
    et al.
    SGI/Berggren Tech AB.
    Bengtsson, Per-Evert
    Statens geotekniska institut.
    Falemo, Stefan
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 28. Metodbeskrivning sannolikhet för skred:Kvantitativ beräkningsmodell2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Metodiken beskriver ett sätt att beräkna sannolikheten för skred utifrån osäkerheter ochnaturliga variationer i de parametrar som påverkar stabiliteten. Vissa av de naturligavariationerna är tidsberoende på kort eller lång sikt, vilket innebär att även sannolikheten för skred är tidsberoende. Beräkning av sannolikheten för skred för ett antal typslänter utgör underlag för att beskriva ett samband mellan säkerhetsfaktor och sannolikhetför skred. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Klimat- och sårbarhetsanalys för Statens geotekniska institut2024Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Förordning 2018:1428 om myndigheters klimatanpassningsarbete trädde i kraft den 1 januari 2019. Enligt förordningen är SGI ålagd att göra en klimat- och sårbarhetsanalys (KSA) som ska ligga till grund för myndighetens inriktning och utformning av klimatanpassningsarbetet. En klimat- och sårbarhetsanalys är en samlad analys och bedömning av klimatrelaterade risker utifrån sårbarhet och exponering för klimatrelaterade faror, för samhälle och ekosystem.

    I den här rapporten redovisas resultatet från den klimat- och sårbarhetsanalys som har genomförts under våren 2024. Den utgör SGI:s andra klimat- och sårbarhetsanalys i ordningen. Den första analysen genomfördes 2020 och låg till grund för SGI:s handlingsplan för klimatanpassning för åren 2021–2025 (handlingsplan nummer två i ordningen). I det arbetet lyftes de nationella utmaningarna ras, skred och erosion fram som särskilt viktiga för SGI att prioritera och dessa frågor fick även en framträdande roll i den andra handlingsplanen för klimatanpassning.

    Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hade SGI under åren 2019–2021 regeringens uppdrag att identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade. Uppdraget resulterade i att tio nationella riskområden pekades ut och rangordnades. Denna rapport omhändertar i allt väsentligt frågorna kring ras, skred och erosion och har legat till grund för SGI:s styrning av klimatanpassningsarbetet mot dessa tio nationella riskområden. Den analys som presenterades i riskområdesrapporten är aktuell och kan fortsatt tjäna som en klimat- och sårbarhetsanalys avseende de indirekta farorna ras, skred och erosion.

    Den föreliggande klimat- och sårbarhetsanalysen är en komplettering till riskområdesrapporten, för att få en mer heltäckande analys av frågor inom SGI:s ansvarsområde. Vi har valt att komplettera med de indirekta farorna marksättningar, erosion i vattendrag och PFAS-spridning. Motiven till att dessa faror har valts ut beskrivs i kapitel 4:1, 5:1 och 6:1. Riskområdesrapporten och den föreliggande KSA:n utgör ett samlat underlag för SGI:s tredje handlingsplan för klimatanpassning, som ska gälla för åren 2025–2027. I arbetet har SGI fått stöd av SMHI och följt framtagen metodik för utförandet av en klimat- och sårbarhetsanalys.

    Download full text (pdf)
    Klimat- och sårbarhetsanalys 2024, SGI
  • Bergström, Sten
    SMHI.
    Andréasson, Johan
    SMHI.
    Losjö, Katarina
    SMHI.
    Stensen, Björn
    SMHI.
    Wern, Lennart
    SMHI.
    Göta älvutredningen - delrapport 27. Hydrologiska och meteorologiska förhållandeni Göta älvdalen: Hydrological and meteorological conditions in the Göta river valley, Sweden2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport sammanfattar SMHIs arbete med att beskriva de hydrologiska ochmeteorologiska förhållandena längs Göta älv. Det har genomförts på uppdrag av SGI inom dessregeringsuppdrag att klarlägga stabilitetsförhållandena i Göta älvdalen med hänsyn tagen tillklimatförändringar. I rapporten redovisas analyser av dagen klimat och regionala scenarier förframtidens klimat i Göta älvdalen. Dessutom redovisas beräknade ändringar i de framtida flödena iälven samt i dess biflöden. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Falemo, Stefan
    Göta älvutredningen - delrapport 26. Metodik konsekvensbedömning – Bebyggelseoch kartläggning, exponering, sårbarhet ochvärdering av liv - Fallstudie Ale kommun2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fallstudien har genomförts i syfte att validera föreslagna metoder för att bedöma konsekvenser för konsekvensområdena Kartläggning, exponering, sårbarhet och värdering avliv samt Bebyggelse för eventuella framtida skred. Föreslagna metoder beskrivs ochinventeringsresultat och beräkningar redovisas. Resultatet visas som ett raster där förväntade kostnader för skred har summerats per cell i rastret. Slutsatsen är att metodikenfungerar i stor skala och kan användas för konsekvensbedömning i Göta älvutredningen.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Grahn, Tonje
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 25. Metodik konsekvensbedömning – Känslighetsanalyser2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att möta ett förändrat klimat och hantera ökade flöden genom Göta älv har Regeringen gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att under en treårsperiod (2009-2011) genomföra en kartläggning av stabiliteten och skredriskerna längs hela Göta älvdalen inklusive del av Nordre älv. Tidigare utförda geotekniska undersökningar harsammanställts och nya undersökningar har utförts längs hela älven. Metoderna för analys och kartering av skredrisker har förbättrats. Nya och utvecklade metoder har tagitsfram för att förbättra skredriskanalyser och stabilitetsberäkningar, förbättra kunskapenom erosionsprocesserna längs Göta älv, bedöma effekten av en ökad nederbörd pågrundvattensituationen i området, utveckla metodiker för kartläggning och hantering avhögsensitiv lera (kvicklera) samt utveckla metodik för konsekvensbedömning. Utredningen har genomförts i samverkan med myndigheter, forskningsinstitutioner samt nationella och internationella organisationer.Denna delrapport är en del i SGI:s redovisning till Regeringen 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Grahn, Tonje
    Göta älvutredningen - delrapport 24.Metodik konsekvensbedömning – Kulturarv2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Målet med sektorsområdet Kulturarv är att undersöka vilka metoder som är användbaraför monetär värdering av kulturarvet i Göta älvdalen och vilka av dessa metoder som ärpraktiskt möjliga att genomföra med den information vi har tillgång till i dagsläget. Detfinns ett antal metoder att tillgå vilka på olika sätt kan beskriva eller uppskatta ett monetärt värde på ett kulturobjekt. Det är dock svårt att med dessa metoder hitta något generaliserande, monetärt värde som kan användas på en större mängd kulturobjekt. Ävenom metoder finns så är den information som behövs för att använda dessa metoder intealltid tillgänglig. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Grahn, Tonje
    Göta älvutredningen - delrapport 23. Metodik konsekvensbedömning – Näringsliv2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport analyserar möjliga metoder och tillvägagångssätt för att värdera näringslivets produktionsförluster till följd av skred. Rapporten fokuserar på vad som är praktiskt genomförbart men förankrar också undersökta metoder i nationalekonomisk teori.Metodernas användbarhet i Göta älvuppdraget har undersökts med fallstudier. Resultaten från arbetet i fallstudierna har resulterat i rekommendationer av vilken metod somkan användas när man ska bedöma skadekostnader till följd av produktionsförlusterorsakade av skred och som dessutom skall kunna användas för att tillsammans medandra skadekostnader presenteras i geografiska informationssystem (GIS). 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Rihm, Thomas
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 22. Metodik konsekvensbedömning – VA-system2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten presenteras en metod för att beräkna kostnader för skador på vaanläggningar till följd av ras eller skred. En del av kostnaderna ingår i fastigheternasmarknadsvärde. Andra delar utgörs av återuppbyggande av ledningar som inte bara ärnödvändiga för försörjningen av det aktuella skredområdet, utan som måste återuppbyggas för att kringliggande områden skall fungera. Dessutom uppstår särskilda kostnader om vattenverk, avloppsreningsverk, pumpstationer eller tryckstegringsstationerskulle drabbas.

    Metoden har utvecklats med utgångspunkt från en fallstudie i Lilla Edets kommun. Denbör vara lämplig även för andra kommuner, men utförda kostnadsuppskattningar kan dåbehöva kompletteras eftersom ledningsnäten på många håll har betydligt grövre dimensioner än vad som förekommer i Lilla Edets kommun. Om en högre detaljeringsgrad iberäkningarna behövs får avgöras för det aktuella fallet som skall bedömas

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Frogner Kockum, Paul
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 21. Metodik konsekvensbedömning – Energi och ledningsnät2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här fallstudien handlar om att värdera konsekvenserna av ett skred som drabbar eloch fjärrvärmeförsörjningen i Göta älvdalen. För ett skreds konsekvenser på energiförsörjningen har Lilla Edet valts som fallstudieområde.Syftet med denna fallstudie är att undersöka vilka konsekvenser ett skred ger för främstenergi- och värmeförsörjningen av ett begränsat område inom utredningsområdet samtatt beräkna vad kostnaden är för att nyanlägga elledningar, fjärrvärmeledningar ochtransformatorstationer inom området. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Pascal, Suer
    Göta älvutredningen - delrapport 20. Metodik konsekvensbedömning – Naturmiljö2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturförstörelsen har nått en nivå där världen känner av allvarliga sociala och ekonomiska kostnader. Göta älvs dalgång med strandängar utgör riksintresse för natur- ochfriluftsliv och är ett ekologiskt mycket känsligt område. Skred är en förutsättning för endel av dessa naturvärden, och skred kan ha både positiva och negativa konsekvenser.Värderingen av konsekvenserna av skred har delats upp i fyra steg: 1: inventering avvilket kartunderlag som skulle kunna användas till SGI:s värdering och vilka bevarandevärden som finns; 2: effekterna som skred kan förväntas få på biologisk mångfald,geodiversitet, rekreation och fiske; 3: hur andra har värderat liknande saker i monetäratermer; och 4: en storleksordning på en värdering för Göta älv. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Helgesson, Helena
    et al.
    Rihm, Thomas
    Göta älvutredningen - delrapport 19. Metodik konsekvensbedömning – Miljöfarligaverksamheter och förorenade områden2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att värdera de konsekvenser som ett skred kan ge upphov har ett sektorsbaserat arbetssätt använts. Arbetet inom respektive sektor har innefattat följande moment:- identifiering av konsekvenser som bör beaktas,- val av konsekvenser som beaktas,- hur dessa konsekvenser skall värderas/bedömas i monetära termerI föreliggande rapport redovisas identifiering, inventering och metod för värdering inomkonsekvensområdet Miljöfarlig verksamhet och förorenade områden GÄU 19). Rapporten utgör en del av den serie rapporter som tagits fram inom uppdraget Metodik Konsekvensbedömning. En sammanställning av det sektorsvisa arbetet samt allmänna och gemensamma förutsättningar, såsom ansatta typer av skred, och de metoder som väljsför att beskriva konsekvensen för respektive sektorsområde finns i rapporten ”MetodikKonsekvensbedömning - Metodik för inventering och värdering av konsekvenser …”(GÄU 12). Resultatet av när metodiken appliceras för utredningsområdet och den känslighetsanalys som utförts redovisas i rapporten ”Metodik Konsekvensbedömning -Känslighetsanalys, klassindelning och applicering av metodik hela utredningsområdet”(GÄU 13). 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Bergman, Ramona
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 18. Metodik konsekvensbedömning – Järnväg2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien i rapporten har behandlat möjliga metoder för att beskriva kostnaden för järnvägssystemet i händelse av skred längs Göta älv. Fokus i studien har varit att järnvägsrälsen blir avskuren. Möjliga konsekvenser har identifierats och de mest relevanta och betydande har värderats i monetära termer. De konsekvenser som har värderats som mest relevanta, i det fall rälsen blir avskuren, är kostnader för omledning samt kostnader för att återställa rälsen. Irapporten finns en sammanställning av möjliga metoder för beräkning av kostnaderna. Två avdessa metoder, Bansek samt BVH 706, har testats i en fallstudie och resultatet har sedan legatsom grund för att ange en generell kostnad längs hela Göta älv. Den största kostnaden blir föromledning, där kostnaden kan ligga mellan 70-110 MSEK för omledning under 100 dygn. För återställande av rälsen ligger kostnaderna kring 20-30 MSEK för 400 m dubbelspår. IGöta älvutredningen presenteras alla resultat per rutenheter på en hektar i en GIS-karta

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Bergman, Ramona
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 17. Metodik konsekvensbedömning – Väg2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten innefattar en studie över de samhällsekonomiska kostnader som kan uppkomma efter att skred längs Göta älv har skurit av vägnätet. Målet med studien är att tafram eller föreslå en passande metod för den ekonomiska värderingen samt att genomen fallstudie även ange ett monetärt värde för konsekvenser inom vägsystemet efterskred. Samhället Nol i Ale kommun har valts som fallstudieområde där två förenklademetoder har använts för att bedöma kostnader som kan uppkomma. De två förenklademetoderna är dels en variant av det så kallade EVA-systemet samt den översiktligaSchablonmetoden. För fallstudien har även återställningskostnad beräknats. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Bergman, Ramona
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 16. Metodik konsekvensbedömning – Sjöfart2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utifrån inventering av möjliga scenarier i händelse av skred i Göta älvdalen har konsekvenser identifierats. De mest betydande konsekvenserna inom sjöfartssektorn i ettsamhällsekonomiskt perspektiv är de kostnader som uppstår då farleden måste förstärkas och muddras samt en mindre kostnad för de fartyg som blir fast i Vänern. Helakostnaden för att återställa skredområdet och förebygga framtida skred i området harinkluderats som kostnad i denna rapport.

    Identifierad metod att använda för att beräkna kostnader inom Sjöfart har sammanfattatsgenom insamling av bedömda kostnader från berörda aktörer och ett flertal rapporter.Bedömda kostnader för fartygen har samlats in från rederier och kostnadsuppgifter föratt muddra har inkommit från bl.a. Sjöfartsverket. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Falemo, Stefan
    Göta älvutredningen - delrapport 15. Metodik konsekvensbedömning – Kartläggning,exponering, sårbarhet och värdering av liv2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport syftar till att geografiskt beskriva var människor spenderar sin tid, sannolikheten för att en person som är närvarande i skred omkommer, samt hur ett liv ska värderas. Studien är avgränsad till Göta älvutredningens avgränsningsområde. Denbegränsas till människor i bostäder, på arbetsplatser, studieplatser och vårdplatser ochpersonskador ingår inte.I rapporten beskrivs först hur boende, arbetande, skolelever, vårdtagare och vägtrafikanter inventeras och karteras med GIS.

    De olika gruppernas exponering för skredriskenbeskrivs i form av närvarofaktorer. Betingad sårbarhet beräknas för människor som befinner sig i ett skredområde när skred inträffar. Beräkningarna utgår från svensk ochnorsk skredstatistik, och den betingade sårbarheten 0,16 används i Göta älvutredningen(dvs. dödligheten för människor som befinner sig inom skredområdet då ett skred inträffar är 16 % ). 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Falemo, Stefan
    Göta älvutredningen - delrapport 14. Metodik konsekvensbedömning – Bebyggelse2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att värdera de konsekvenser som ett skred kan ge upphov till initierades ett särskiltdeluppdrag, Metodik konsekvensbedömning, i syfte att uppdatera, vidareutveckla ochanvända den modell som tidigare använts för skredriskanalyser. Arbetet har omfattat att bedöma och visualisera konsekvenser av potentiella skred i Göta älvdalen. Resultaten har tillsammans med övriga analyser utgjort grund för bedömning av risker och åtgärdsbehov. Metodiken presenteras i flera delrapporter och innefattar följande huvudpunkter;- identifiering av konsekvenser,- val av konsekvenser som beaktas,- hur dessa konsekvenser skall värderas/bedömas i monetära termer samt- en översiktlig grafisk visualisering av värdet av konsekvenserna under dagensbefintliga förhållanden samt vid förändrat klimat.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Andersson-Sköld, Yvonne
    Göta älvutredningen - delrapport 13. Metodik konsekvensbedömning – Känslighetsanalys, klassindelning, och applicering avmetodik i hela utredningsområdet2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Avsikten med konsekvensanalysen är att göra en analys av de konsekvenser som kanuppstå av skred och uttrycka dessa, så långt det är möjligt, i monetära enheter. Den monetära konsekvensvärderingen används därefter för att göra en indelning i fem konsekvensklasser där den lägsta visar på att endast lindriga skador förväntas vid skred ochden högsta visar på att det finns objekt som kan ge mycket allvarliga konsekvenser omde drabbas av skred. Exempel på sådana anläggningar är vattenkraftverk eller Sevesoanläggningar av högre kravnivå som kan orsaka giftiga utsläpp, eller en allvarlig explosion om de påverkas allvarligt vid ett skred. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Andersson-Sköld, Yvonne
    Göta älvutredningen - delrapport 12. Metodik för inventering och värdering av konsekvenser till följd av skred i Göta älvdalen2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Göta älvdalen är en av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Årligen inträffar ettflertal skred men huvudandelen av dem är små och relativt ytliga. Stora skred har dockinträffat ett exempel är Götaskredet 1957 där tre personer omkom och tre skadades. Enligt tidigare utredningar kommer de framtida klimatförändringarna att medföra ökad sannolikhet för skred.

    I denna rapport redovisas en metodik som skall användas för bedöma konsekvensen avskred och skall inom föreliggande uppdrag appliceras i Göta älvdalen. Resultatet skalltillsammans med de sannolikhets- och övriga analyser som utförs parallellt inom utredningen utgöra grund för att bedöma ytterligare fördjupade utrednings- samt åtgärdsbehov.

    Avsikten är att göra en konsekvensanalys genom att, så långt det är möjligt, uttryckakonsekvenserna i monetära enheter

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Rihm, Thomas
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 11. Analys av uppmätta portryck i slänterna vid Äsperöd och Åkerström2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    SGI har under flera år utfört mätningar av portryck inom två områden i anslutning tillGöta älv. Områdena är belägna på västra sidan av älven, vid Äsperöd strax norr om Lilla Edet och vid Åkerström ca 3 km söder om Trollhättan. I rapporten redovisas och utvärderas mätningar från åren 2007-2010.

    Gemensamt för de båda studerade sektionerna är att de högsta portrycksnivåerna återfinns längst bort från älven, samt att grundvattenströmningen i huvudsak sker från höjdområdena i väster i riktning mot älven. I Äsperöd är gradienterna nedåtriktade, medundantag för de undre jordlagren närmast älven där gradienten är uppåtriktad och iÅkerström är gradienten nedåtriktad längst från älven och uppåtriktad närmast älven.

    Vid Äsperöd påverkar älvens nivå portrycken åtminstone i de mätare som ligger närmast älven, men variationerna uppgår endast till några centimeter. Vid Åkerström ärsamvariationen mellan älvens nivå och portrycken mycket tydlig.

    Uppmätta portrycksvariationer sammanfaller väl med den nyttiga nederbörden både närdet gäller årstidsbundna variationer och variationer mellan regnrika och regnfattiga perioder. Vid Äsperöd kan årstidsvariationerna uppgå till ca 2 m. Nivåskillnader på grundav regnrika och regnfattiga perioder, med en varaktighet från några dagar till någraveckor, är vanligen några decimeter stora. Vid Åkerström uppgår årstidsvariationenlångt från älven till ca 0,7 m, medan den är obefintlig nära älven. Några variationer tillföljd av kortare, regnrika perioder kan inte urskiljas. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Blied, Linda
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 10. Studie av portryckens påverkan från nederbörd och vattenståndsvariation i tre slänter längs Göta älv2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I rapporten har portrycken i tre slänter mellan Trollhättan och Lilla Edet analyserats. Deaktuella slänterna har valts eftersom det där finns ett flertal portrycksmätare och portrycksprofilerna har konstaterats avvika från hydrostatiska.

    Studierna visar att portrycken sjunker långsamt under 1-2 månader i början av mätperioden i samtliga mätpunkter och att den nederbörd som faller inte ger något utslag påportrycken. Denna period ligger under försommaren, och därmed kan hög avdunstningoch omättade förhållanden vara en förklaring till de sjunkande portrycken.

    Under den senare delen av perioden, vilken motsvarar sensommaren och början på hösten, uppstår fluktuationer av de ytliga portrycken samtidigt som nederbörden blir merintensiv. Portrycksvariationen i de ytliga lagren tycks här vara väl sammankopplad medden nederbörd som faller. De portrycksspetsar som är monterade djupare än 10 m gerdock inget utslag på nederbörden, åtminstone inte under denna relativt korta mätperiod.

    De tre sektionerna ger ingen entydig bild av hur långt ner i jordprofilen och under vilkaperioder som portrycksprofilen är hydrostatisk. Värt att notera är att portrycket periodvis är hydrostatiskt mellan djupen 3 och 8 m under markytan för områden där det påstörre djup är såväl uppåt- som nedåtriktad gradient.

    Den maximala nolltrycksnivån ligger på ca 0,5-1 m under markytan i de båda nordligasektionerna och ungefär i markytan i den sydligaste. Den lägsta nolltrycksnivån liggerpå ca 1-2 m under markytan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Blied, Linda
    et al.
    Statens geotekniska institut.
    Persson, Håkan
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 9. Bedömd förändring av maximala grundvattennivåer i Göta älvdalen till följd av förändrat klimat2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Extremvärdesanalyser avseende förändringen av de högsta grundvattennivåerna somkan väntas i ett framtida förändrat klimat har gjorts för ett antal öppna grundvattenmagasin i södra Sverige. Dessa grundvattenmagasin bedöms vara någorlunda jämförbaramed de öppna grundvattenmagasin, från vilka infiltration sker till de slutna grundvattenmagasinen i Göta älvdalen. Generellt gäller dock att lokala hydrogeologiska förhållanden styr nivåvariationerna mycket starkt, och att t.ex. bräddning kan vara uppåt begränsande för grundvattennivåerna i slutna magasin.

    Extremvärdesanalyserna visar att de högsta grundvattennivåerna under perioden 2070-2099 beräknas bli högre än motsvarande för perioden 1965-1994. Nivåskillnaden uppgår till omkring 1-3 decimeter för en återkomsttid på 100 år. Dessa resultat stöds ävenav enklare analyser, baserade på medel- och medianvärden. Analyserna visar också attsåväl höga som låga nivåer kommer att vara oftare förekommande, på bekostnad av demedelhöga nivåerna.

    Vidare har analyserats studier av markfuktigheten, vilken bedöms vara någorlunda representativ för grundvattennivåerna i torrskorpan. Resultaten pekar på att antalet dagarmed hög markfuktighet kommer att minska, och att minskningarna är mest markantaunder vår och sommar.

    Studier har visat att kortvarig extrem nederbörd kommer öka med ett förändrat klimat.Höga portryck förekommer främst under vinterhalvåret, medan extrem nederbörd normalt förekommer i samband med konvektiv nederbörd sommartid. Eftersom dessa företeelser inte sammanfaller bedöms effekten av kortvarig extrem nederbörd inte vara enviktig orsak till höga portryck. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Persson, Håkan
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 8. Känslighetsanalys för variationer i grundvattennivå och val av maximala portryck i slänter längs Göta älv – Exempel från en slänt2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Beskrivningarna i denna rapport utgår från att en hydrogeologisk modell satts upp förden aktuella slänten samt att resultat från grundvatten-/portrycksmätningar finns tillgängliga. Sektionen som analyserats ligger i en slänt i Åkerström söder om Trollhättan.

    En känslighetsanalys avseende inverkan av varierande portryck på släntens stabilitet harutförts genom att beräkna släntens säkerhetsfaktor för kombinerad analys för tre olikaportryckssituationer (grundvattennivåer) (med övriga parametrar konstanta):

    1. utifrån maximala uppmätta trycknivåer

    2. med en ökning av trycknivåerna i det undre grundvattenmagasinet med 2 m, respektive

    3. med en ökning i det övre grundvattenmagasinet med 1 m (dock högst tillmarkytan).

    I detta exempel har beräkningar av dessa tre fall bedömts vara tillfyllest, eftersom portrycken i slänten mätts under flera års tid och med stöd av resultatet från mätningarnadärmed bedöms vara relativt väl kända. Om så inte är fallet kan det vara aktuellt att ökastorleken på nivåökningarna, samt att inkludera en beräkning där nivåerna ökas samtidigt i det undre och i det övre magasinet.

    Därefter har maximala portryck bedömts utifrån uppmätta trycknivåer, känslighetsanalys, möjlig bräddnivå i terrängen för det undre grundvattenmagasinet, samt uppskattningav maximala trycknivåer i det undre grundvattenmagasinet utifrån Svensson och Sällfors metod.

    Slutligen har en känslighetsanalys för klimatförändringar gjorts utifrån bedömda maximala trycknivåer enligt styrdokumentet 99ST003 (Känslighetsanalys för ett förändratklimat).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Persson, Håkan
    et al.
    Statens geotekniska institut.
    Bengtsson, Per-Evert
    Statens geotekniska institut.
    Lundström, Karin
    Statens geotekniska institut.
    Karlsson, Petter
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 7. Bedömning av grundvattenförhållanden för slänterlängs Göta älv – Allmän vägledning2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stabiliteten i slänterna längs Göta älv påverkas i varierande grad av de i slänten rådandeportrycken. Man bör för varje slänt översiktligt gå igenom inom vilka delar av släntensom det är viktigt att vid stabilitetsanalysen mer noggrant känna till portrycksfördelningen i slänten. För dessa delar bör sedan mätningar och analyser av möjliga maximalaportryck göras.Utredningsarbetet bör baseras på metodiken att man skapar en enkel konceptuell modellöver portrycksförhållandena i slänten som genom mätning i steg verifieras eller förkastas. Att modellen förkastas innebär då att den måste revideras och kompletteras tills denblir acceptabel i förhållande till resultatet av de mätningar som finns för att spegla verkligheten. De bedömda grundvattenförhållandena måste sedan på ett korrekt sätt implementeras istabilitetsberäkningen. I de delar av glidytan där de dränerade parametrarna är dimensionerande bör extra noggrannhet vidtas vid inmatningen. Dessutom måste portryckenoch effektivspänningarna längs den kritiska glidytan jämföras med de tryck som bedömts råda i området. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Klingberg, Fredrik
    SGU.
    Göta älvutredningen - delrapport 6. Bottenförhållanden i Göta älv2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    De geologiska förhållandena i Göta älv har tidigare presenterats i en maringeologisk kartamed tillhörande beskrivning (Klingberg m.fl. 2006, K43). SGU har på uppdrag av SGIhaft i uppgift att, med hjälp av hydroakustiska mätningar (side-scan sonar, backscatteroch djupdata) utförda inom GÄU, revidera denna karta på sträckan från Göteborg tillTrollhätteslussarna vad gäller gränser mot olika typer av sediment och mot berg samt föreslå lämpliga platser för provtagning för att verifiera den nytolkning som utförts för denmaringeologiska kartan.Arbete som ligger till grund för denna rapport har ingått i ett deluppdrag om erosion medBengt Rydell, SGI, som deluppdragsledare

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Göta älvutredningen - delrapport 5. Ytgeologisk undersökning med backscatter – Analys för Göta älv och Nordre älv2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av SGI har Marin Miljöanalys AB (MMA) utfört en ytgeologiskklassificering i Göta älv och Nordre älv med avsikt att skapa ett underlag för bottenerosionsanalyser. Ytsedimenten är klassificerade utifrån backscatterdata frånden heltäckande multibeamekolodning som utfördes av MMA i Göta älv ochNordre älv 2009 och verifierad med hjälp av bottenprover tagna av SGI, MMAoch SGU. Till denna rapport hör digitala data redovisade i GIS-format för helaälven.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Göransson, Gunnel
    et al.
    Statens geotekniska institut.
    Persson, Håkan
    Statens geotekniska institut.
    Lundström, Karin
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 4. Transport av suspenderat material i Göta älv2011Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Åström, Sofia
    SMHI.
    Eklund, Dan
    SMHI.
    Lindahl, Sture
    SMHI.
    Göta älvutredningen - delrapport 3. Hydrodynamisk modell för Göta älv – Underlag för analys av vattennivåer, strömhastigheter och bottenskjuvspänningar2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att möta ett förändrat klimat och hantera ökade flöden genom Göta älvhar Regeringen gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att under entreårsperiod (2009-2011) genomföra en kartläggning av stabiliteten och skredriskerna längs hela Göta älvdalen inklusive del av Nordre älv. Tidigare utfördageotekniska undersökningar har sammanställts och nya undersökningar harutförts längs hela älven. Metoderna för analys och kartering av skredriskerhar förbättrats. Nya och utvecklade metoder har tagits fram för att förbättraskredriskanalyser och stabilitetsberäkningar, förbättra kunskapen om erosionsprocesserna längs Göta älv, bedöma effekten av en ökad nederbörd på grundvattensituationen i området, utveckla metodiker för kartläggning och hanteringav högsensitiv lera (kvicklera) samt utveckla metodik för konsekvensbedömning. Utredningen har genomförts i samverkan med myndigheter, forskningsinstitutioner samt nationella och internationella organisationer.Denna delrapport är en del i SGI:s redovisning till Regeringen

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Rydell, Bengt
    et al.
    Statens geotekniska institut.
    Persson, Håkan
    Statens geotekniska institut.
    Blied, Linda
    Statens geotekniska institut.
    Gyllenram, Walter
    SMHI.
    Göta älvutredningen - delrapport 2. Fördjupningsstudie om erosion i vattendrag2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att möta ett förändrat klimat och hantera ökade flöden genom Göta älv har Regeringen gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att under en treårsperiod (2009-2011) genomföra en kartläggning av stabiliteten och skredriskerna längs hela Göta älvdalen inklusive del av Nordre älv. Tidigare utförda geotekniska undersökningar harsammanställts och nya undersökningar har utförts längs hela älven. Metoderna för analys och kartering av skredrisker har förbättrats. Nya och utvecklade metoder har tagitsfram för att förbättra skredriskanalyser och stabilitetsberäkningar, förbättra kunskapenom erosionsprocesserna längs Göta älv, bedöma effekten av en ökad nederbörd pågrundvattensituationen i området, utveckla metodiker för kartläggning och hantering avhögsensitiv lera (kvicklera) samt utveckla metodik för konsekvensbedömning. Utredningen har genomförts i samverkan med myndigheter, forskningsinstitutioner samt nationella och internationella organisationer. Denna delrapport är en del i SGI:s redovisning till Regeringen. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Rydell, Bengt
    et al.
    Statens geotekniska institut.
    Blied, Linda
    Statens geotekniska institut.
    Persson, Håkan
    Statens geotekniska institut.
    Göta älvutredningen - delrapport 1. Erosionsförhållanden i Göta älv2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den utredning som Statens geotekniska institut (SGI) genomfört för att kartlägga stabilitetsförhållanden och skredriskerna i Göta älvdalen är kunskap om erosionsförhållandena en viktig förutsättning. Denna utredning om erosionsförhållandena har syftat till att översiktligt klargöra erosion och sedimenttransport i Göta älv vid dagens förhållanden och till följd av framtida klimatförändringar. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • Bendz, David
    et al.
    Swedish Geotechnical Institute.
    Pedersen, HannaSofie
    Swedish Geotechnical Institute.
    Låg beredskap – trots stor oro för fler framtida extremhändelser2024In: Samhällsbyggaren, ISSN 2000-2408, no 2, p. 15-18Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Av dem som tror att naturrelaterade extremhändelser kommer att bli vanligare om tio år anses klimatförändringen vara den huvudsakliga anledningen. Detta visar en undersökning som Novus gjorde i maj 2023 på uppdrag av Statens geotekniska institut (SGI). Syftet har varit att få kunskap om medborgarnas erfarenheter, åsikter och beredskap vad gäller extremhändelser i Sveriges tio identifierade riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. 

    Download full text (pdf)
    Stor oro för fler framtida extremhändelser
  • Bakgrundshalter i sediment: Begrepp, undersökningsmetoder och tillståndsbaserade bedömningsgrunder2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föroreningars bakgrundshalter i sediment kan behöva beaktas vid olika typer av utredningar och myndighetsbeslut. Beroende på sammanhanget kan begreppet bakgrundshalt emellertid ha olika betydelse. I den här rapporten beskrivs innebörden av begreppen naturlig, förindustriell respektive rådande bakgrundshalt.

    Exempel på sammanhang där kännedom om olika typer av bakgrundshalter behövs är utredningar av förorenade områden, vattenförvaltning, vattenverksamhet, dispensgivning till dumpning av muddermassor samt prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet.

    Naturlig bakgrundshalt är ett relevant begrepp bara för de ämnen som förekommer naturligt och som spridits via naturliga processer. Begreppet kan definieras som halten av ett naturligt förekommande ämne utan tillskott från mänskliga aktiviteter.

    I de fall då hänsyn till den naturliga bakgrundshalten behöver tas bör uppmätt förindustriell bakgrundshalt användas som referenstillstånd. Den förindustriella bakgrundshalten kan definieras som halten av ett naturligt förekommande ämne utan tillskott från mänskliga aktiviteter som ägt rum efter industrialiseringens början.

    Den förindustriella halten i sediment varierar geografiskt och bör bestämmas platsspecifikt. Genom att undersöka olika nivåer av en sedimentkärna går det att mäta hur halterna har varierat tillbaka i tiden. Förindustriell bakgrundshalt kan därför i normalfallet bestämmas genom provtagning på ackumulationsbottnar och analys av de skikt som sedimenterat före år 1800. Åldersbestämning av sedimentskikten kan göras med hjälp av till exempel isotopanalys eller studier av trender av föroreningar med kända utsläppstoppar.

    Med rådande bakgrundshalt avses summan av naturlig halt och diffust antropogent tillskott. Begreppet kan för sediment även definieras som förindustriell bakgrundshalt plus det föroreningstillskott som inte kan spåras till en eller flera relativt väl definierade källor. I huvudsak den förorening som uppstått till följd av långväga atmosfärstransport eller persistenta föroreningar som har transporterats långväga i vattnet, exempelvis ute till havs.

    Den rådande bakgrundshalten varierar geografiskt och föroreningskoncentrationer vid referenslokaler kan användas som jämförelse för att bedöma i hur hög grad uppmätta halter avviker från rådande bakgrundshalter.

    I de fall platsspecifika undersökningar inte är möjliga kan så kallade tillståndsbaserade bedömningsgrunder användas för att få en uppfattning om hur hög en uppmätt halt är i ett nationellt perspektiv. Valda tillståndsbaserade bedömningsgrunder redovisas i den här rapporten och genom ett fiktivt exempel illustreras hur de kan användas.

    Download full text (pdf)
    Vägledning 10 - Bakgrundshalter i sediment
  • Löfroth, Hjördis
    et al.
    Swedish Geotechnical Institute.
    Fritzson, Hanna
    Swedish Geotechnical Institute.
    Holmén, Martin
    Swedish Geotechnical Institute.
    Lundström, Karin
    Swedish Geotechnical Institute.
    Rudebeck, David
    Swedish Geotechnical Institute.
    Abed, Ayman
    Chalmers tekniska högskola.
    Karstunen, Minna
    Chalmers tekniska högskola.
    Jia, Qi
    Luleå tekniska högskola.
    Laue, Jan
    Luleå tekniska högskola.
    Långsamma skred i skiktad siltig jord: Förstudie – BIG A2022-012024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I slänter med siltiga jordar i anslutning till Trafikverkets befintliga vägar och järnvägar i Västernorrlands län, har kryprörelser identifierats. Det finns ett behov av att kunna identifiera områden med risk för sådana kryprörelser, få en bättre förståelse för dessa mekanismer och under vilka förutsättningar dessa kan utvecklas till skred, vilket ger möjlighet att analysera och övervaka dessa riskområden.

    I denna förstudie görs en genomgång av problemet varför långsamma skred i siltig jord uppstår och under vilka förutsättningar dessa förekommer. Vidare presenteras en kunskapsöversikt baserat på svenska och internationella erfarenheter. I förstudien ingår också en översiktlig redogörelse för möjligheten att analysera fenomenet genom numerisk modellering och avancerade laboratorieförsök samt att beskriva vilka övervakningssystem som kan vara lämpliga i identifierade riskområden. Förslag ges också till fortsatt arbete.

    Rapporten är utformad så att de olika studier och analyser som genomförts finns beskrivna i varsin bilaga (1–7) och själva huvudrapporten är en sammanfattning av bilagorna med slutsatser från dessa.

    Studien har genomförts av medarbetare på Statens geotekniska institut (SGI), Chalmers tekniska högskola (Chalmers) och Luleå tekniska universitet (LTU). De som genomfört studien är Hjördis Löfroth (uppdragsledare), Hanna Fritzson, Martin Holmén, Karin Lundström och David Rudebeck, SGI, Ayman Abed och Minna Karstunen, Chalmers, samt Qi Jia och Jan Laue, LTU. Från Trafikverket har Eva-Lotta Olsson (FoI-handläggare), Mikael Ånäs, Stefan Johansson och Freja Söderberg bidragit till studien.

    Download full text (pdf)
    Långsamma skred i skiktad siltig jord