1,4-dioxan är ett ämne som uppmärksammats som en ”contaminant of emerging concern” efter att det påträffats i dricksvattentäkter internationellt. I Sverige har ämnet fått begränsad uppmärksamhet och analyserats i liten omfattning. 1,4 dioxan har använts som tillsats i 1,1,1-trikloretan (TCA) och trikloreten (TCE).

Syftet med undersökningen var att kartlägga eventuell förekomst av 1,4-dioxan i områden förorenade med TCA och/eller TCE i Sverige samt undersöka i vilka halter ämnet förekommer. Målet var att bedöma om det kan finnas behov av att inkludera 1,4-dioxan vid utredning av sådana områden i Sverige.

Nio objekt valdes ut för studien, fyra med konstaterad förorening av TCA och TCE och fem med TCE.

1,4-dioxan påvisades i grundvatten vid sex av de nio undersökta platserna. I yt-vattenprov påvisades inte 1,4-dioxan vid någon plats. Rapporteringsgränsen för 1,4-dioxan varierade mellan 0,07 och 2 µg/L. De högsta halterna av 1,4-dioxan vid respektive objekt förorenat med både TCA och TCE var mellan 11,9 och 105 µg/L. Undersökningarna visar en tydlig koppling mellan TCA och 1,4-dioxan och en svagare koppling mellan TCE och 1,4-dioxan.

Baserat på resultaten bedöms att 1,4-dioxan bör inkluderas vid utredning av om-råden förorenade med TCA. För områden förorenade med TCE bedöms det gene-rellt inte motiverat att utreda förekomst av 1,4-dioxan, men det kan vara relevant i vissa fall, exempelvis vid närhet till dricksvattenbrunnar.

1,4-Dioxane has been identified as a "contaminant of emerging concern" following its detection in drinking water sources internationally. In Sweden, the substance has received limited attention and has been analyzed to a small extent. 1,4-Dioxane has been used as an additive in 1,1,1-trichloroethane (TCA) and trichloroethylene (TCE).

The aim of the investigation was to map the potential presence of 1,4-dioxane in areas contaminated with TCA and/or TCE in Sweden, and to examine the concentrations at which the substance occurs. 

The goal was to assess whether there may be a need to include 1,4-dioxane in the investigation of such areas in Sweden.

Nine sites were selected for the study: four with confirmed contamination by both TCA and TCE, and five with TCE only.

1,4-Dioxane was detected in groundwater at six of the nine sites. In surface water samples, 1,4-dioxane was not detected at any location. The reporting limit for 1,4‑dioxane varied between 0.07 and 2 µg/L. The highest concentrations of 1,4-dioxane at each of the sites contaminated with both TCA and TCE ranged between 11.9 and 105 µg/L.

The investigations indicate a clear correlation between TCA and 1,4-dioxane, and a weaker correlation between TCE and 1,4-dioxane.

Based on the results, it is recommended that 1,4-dioxane be included in the investigation of areas contaminated with TCA. For areas contaminated with TCE, it is generally not considered justified to investigate the presence of 1,4-dioxane, but it may be relevant in certain cases, such as in proximity to drinking water wells.