Metodutvecklingsuppdraget syftar till att ta fram och utvärdera en CRS-utrustning som möjliggör provning av kolvprover som trimmats ned från diameter 50 mm till 45 mm. Hypotesen är att den yttre delen av ett kolvprov kan vara störd till följd av provtagningsprocessen, vilket kan påverka resultatet från laboratorieförsök. Genom att avlägsna den yttersta mantelytan förväntas provkvaliteten förbättras vilket leder till ett mer representativt resultat, särskilt gällande förkonsolideringstrycket (σ’c).

Uppdraget har sin grund i observationer från långtidsmätningar vid ett provfält i Skå-Edeby, där kolvprover visat lägre förkonsolideringstryck än blockprover. Eftersom blockprovtagning är kostsam undersöktes möjligheten att förbättra kolvprovernas kvalitet genom nedtrimning som ett praktiskt alternativ. Liknande studier, bland annat vid Chalmers tekniska högskola, har tidigare prövat att trimma ned kolvprover med större diameter. Resultaten från den undersökningen var inte entydiga och delvis motsägelsefulla.

I detta uppdrag har en särskild trimnings- och provningsutrustning konstruerats. Ett prov från en kolvborrhylsa (diameter 50 mm) pressas in i en ödometerring med skärande egg (diameter 45 mm), vilket gör att den yttre, potentiellt störda mantelytan avlägsnas samtidigt som provet förs direkt in i CRS-ringen. Genom detta förfarande minimeras ytterligare störning och provet får en god anliggning mot ringens insida.

Provningen utfördes som en jämförande studie med 38 nedtrimmade prover samt 38 icke trimmade prover från den löpande verksamheten, tagna från samma kolvborrhylsa. Förkonsolideringstrycken i de undersökta proverna är mellan 53 och 125 kPa. Resultaten visar att nedtrimning inte påverkar parametrar såsom vertikal permeabilitet (k) och kompressionsmodultalet vid stora töjningar (M’), vilket var enligt förväntan. Däremot förbättras flera parametrar som indikerar bättre provkvalitet: den initiala kompressionsmodulen (Mi) ökar, rekonsolideringstöjningen till in situspänningen (εV0) minskar och modulkvoten (Mi/ML) ökar. Förkonsolideringstrycket (σ’c) visar också generellt högre värden efter nedtrimning av prover.

Den framtagna kombinerade trimnings- och CRS-utrustningen bedöms vara väl lämpad för användning i svenska laboratorier. Resultaten visar att nedtrimning med fördel kan användas om misstanke finns att prov som ska undersökas är stört. Förbättring av provkvalitet erhålls även på prover med relativt hög kvalitet. Analyser och påverkan av provkvalitet bör ges ökad uppmärksamhet inom svensk geoteknisk praxis.