I projektet ”Innovativa material för adsorption av oorganiska föroreningar” undersöktes hur restprodukter av slagg och bark från metall- och träförädlingsindustrin kan användas som kostnadseffektiva sorbenter för behandling av förorenat vatten. I laboratorieförsök testades materialens förmåga att binda bland annat krom(VI), nickel, zink, arsenik, kadmium, bly och uran. Försöken gjordes både som batch- och kolonnförsök, och resultaten utvärderades med isoterm-, kinetik- och diffusionsmodeller för att bestämma sorptionskapacitet och sorptionshastighet.

Studien visade att vattenkyld slagg har betydligt bättre sorptionsförmåga än luftkyld, och att processen där slaggen bildats påverkar dess effektivitet. Barkens sorptionspotential varierade också beroende på barktyp. Generellt fungerade slagg särskilt bra för tvåvärda katjoner, medan bark var mer effektiv för hexavalent krom.

Utöver sorptionskapacitet analyserades materialens kemiska och fysikaliska stabilitet genom sekventiella laktester för att kunna bedöma hur sorptionen fungerar över tid.

Forsknings- och utvecklingsprojektet genomfördes 2020-2023 under ledning av Örebro universitet. Medverkande parter var Outokumpu Stainless AB, DGE Mark och Miljö AB, FlexiClean AB samt Remedy by Sweden AB.

In the project “Innovative Materials for Adsorption of Inorganic Contaminants”, the potential use of slag and bark residues from the metal and wood processing industries as cost-effective sorbents for treating contaminated water was investigated. Laboratory experiments examined the materials’ ability to bind substances such as chromium(VI), nickel, zinc, arsenic, cadmium, lead, and uranium. The tests included both batch and column experiments, and the results were evaluated using isotherm, kinetic, and diffusion models to determine sorption capacity and sorption rate.

The study showed that water-cooled slag has significantly better sorption performance than air-cooled slag, and that the process through which the slag is formed influences its effectiveness. The sorption potential of bark also varied depending on bark type. In general, slag performed particularly well for divalent cations, whereas bark was more effective for hexavalent chromium.

In addition to sorption capacity, the chemical and physical stability of the materials was analysed through sequential leaching tests to be able to assess how the sorption performs over time.

The research and development project was carried out from 2020 to 2023 under the leadership of Örebro University. Participating partners were Outokumpu Stainless AB, DGE Mark och Miljö AB, FlexiClean AB, and Remedy by Sweden AB.