Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp svårnedbrytbara kemikalier som uppmärksammats som ett växande miljö- och hälsoproblem. PFAS har spridits till mark, grundvatten och ytvatten bland annat genom användningen av brandsläckningsskum. Konventionella saneringsmetoder har visat sig ineffektiva, vilket gör att nya åtgärdslösningar behöver utvecklas.

Denna rapport sammanfattar de inledande undersökningarna inför ett pilotförsök med stabilisering av PFAS-förorenat grundvatten vid en brandövningsplats på Örnsköldsvik Airport.  Syftet med de inledande undersökningarna har varit att skapa en god konceptuell förståelse för de hydrogeologiska och geologiska förutsättningarna och kartlägga föroreningens utbredning och sammansättning för att kunna utföra och följa upp pilotförsöket.

Resultaten visar att området runt brandövningsplatsen består av både glaciala och postglaciala sandavlagringar. Ett lerlager med en mäktighet om cirka 2 meter avgränsar ett övre och ett undre grundvattenmagasin. PFAS-föroreningen förekommer huvudsakligen i det övre grundvattenmagasinet. De högsta uppmätta halterna ∑32PFAS var cirka 200 000 ng/l i grundvattnet. På brandövningsplatsen rör sig grundvattnet i riktning från norr mot söder, när vattnet passerat brandövningsplatsen vrider sig flödet och föroreningsplymen åt nordväst. Huvuddelen av grundvattnet flödar ut i norrlandsmyren Värmyran, cirka 150 meter nedströms brandövningsplatsen, och strömmar därifrån vidare ut i Värmyrbäcken. Medelvärdet av uppmätta halter ∑32PFAS i det utflödande grundvattnet var cirka 70 000 ng/l och halterna avtar sedan nedströms i ytvattendraget.

Den del av föroreningsplymen där ∑32PFAS uppmätts i halter över 10 000 ng/l är cirka 130 meter lång. Halterna varierade mycket inom plymen, även över korta avstånd. Föroreningen förekommer i hela det övre grundvattenmagasinet, medan halterna i det undre magasinet är betydligt lägre. Totalt uppskattades transporten av ∑32PFAS från brandövningsplatsen till Värmyran uppgå till cirka 0,3–2,2 kg/år. I hela undersökningsområdet är PFOS den PFAS som uppmätts i högst halter. Utöver de ämnen som ingår i ∑32PFAS visar TOP-analyser att det förekommer okända prekursorer i betydande omfattning både i grundvattnet och i ytvattnet.

De hydrogeologiska undersökningarna användes för att skapa en numerisk modell över området som nyttjades för att simulera grundvattnets transporthastighet och föroreningarnas spridning. Simuleringarna användes för att bestämma barriärens utformning och placering. Baserat på resultatet föreslår vi att en 70 meter lång kolbarriär placeras cirka 70 meter nedströms brandövningsplatsen. Detta anses vara den mest gynnsamma placeringen för att både reducera spridningen av PFAS och möjliggöra effektiv uppföljning. Vi föreslår injektering av kolloidalt aktivt kol, från grundvattenytan ner till lerlagret, för att täcka hela föroreningsplymen i det övre grundvattenmagasinet. Injekteringen bör även anpassas till säsongsvariationer i grundvattennivån för att säkerställa att föroreningar inte passerar ovanför barriären. Ett kontrollprogram upprättades för att övervaka pilotförsökets effektivitet.