I takt med ett förändrat klimat med mer nederbörd kan risk för ras, sked och erosion öka i vissa delar av Sverige. Då är det nödvändigt att vidta stabilitetshöjande åtgärder med hänsyn till teknisk möjlighet, ekonomisk rimlighet och även andra hållbarhetsfaktorer. Utöver stabilitetskrav och projektkostnader bör geotekniker och berörda aktörer ta hänsyn till bland annat klimat- och miljöpåverkan som stabilitetshöjande åtgärder medför ur ett livscykelperspektiv. I beaktande av Sveriges klimatmål bör klimatpåverkan från stabilitetshöjande åtgärdsprojekt beräknas och minskas redan i tidiga planeringsskeden.

Resultat av väl genomförda klimatberäkningar kan användas som beslutstöd för minskning av växthusgasutsläpp som stabilitetshöjande åtgärdsprojekt ger upphov till. Resultatkvalitet av en klimatberäkning kan påverkas av ett flertal faktorer, såsom indata (både projektspecifika resursanvändningsdata och klimatdata av resurser) och avgränsning av klimatberäkningen. Därför är det nödvändigt för berörda aktörer i klimatarbetet att få en bra förståelse för kvalitetssäkring av klimatberäkningar samt för nyttan med att beräkningsresultat redovisas på ett så transparent sätt som möjligt.

Denna vägledning innehåller generella rekommendationer för resultatredovisning av klimatberäkningar för stabilitetshöjande åtgärder utifrån ISO- och europastandarder. Syftet med vägledningen är att förbättra beräkningsresultatens kvalitet, öka transparensen i beräkningsunderlag och beräkningsprocessen, och underlätta kommunikation mellan olika aktörer. Rekommendationerna kan utgöra en grund vid upprättande, resultatredovisning samt kvalitetsgranskning av klimatberäkningar, oavsett vilket beräkningsverktyg som används. Målgruppen är främst konsulter, projekterande entreprenörer, myndigheter och kommuner i samband med planering, projektering och genomförande av stabilitetshöjande åtgärder.